Norrländska Korrespondenten – 22 september 1868, sida 4

Att den orthodoxe tallar mig för ratio nalist och anser mig förlorad, wet jog nog. Det bekymrar mig ide. — Jag önskar blott, att han har lika mycken tillfredställelse af fina frusna tankar, fom jag anser mig hafwa af den tro jag hy fer på grund af mitt förnufts sträfwan att för sig reda begreppen om det, som för menniskan är högst och wigtigast. — Den, fom under större delen af sitt lif föft att med matematisk bewisning och genom studium af naturlagarne finna sanningens tillämpning i företeelserna om tring fig, dar swårt att sörlila fig med owiltorlig tro på orimligheter.