Spanien. Franska lejs. och drottning Ifabellasfammanträffande ffall ega rum den 18 i Biarz vig och den 19 i San Sedastian. Amerika. Republikanska partiet har wid walen i staten Maine segrat med 11,000 rösters större majoritet än i fjol. JATikes. Stockholm. Eldswåra utbröt natten till den 10 dennes, El. half 3, i fabritsbolaget Hellaren komp:s egendom wid Götgatan n:o 48 uti fabrikens kölna eller torkhus, ver ett större parti verftäreg förwarad tobak jemte all inredning uppbrann. Cl: den blef, utan att larmsignater behöfde gifwas, släckt genom brandredskaps fynd jamma ankomst från stadens förra fadsern samt poliswaktkontoret och den rafthet, hwarmed arbetet bedrefs. Kl. 5 war all fara förbi. — K. mt har metdelat professor Scholander fullmakt att wara sekreterare wid akademien för de fria konsterna. Kyrkomötet. Den 16 Sept. Mötet syseselsatte fia med behantling af tillfälliga utskottets betänkande n:o 1 i wäckt fråga om ins dragning of de ännu äterstäende prebendes paftoraten. Denna fråga bar företomrmit till behandling wid 1865 och 1866 ärs ritstag och t. m:t bade i skrifwelse af den 21 fill. wilja inhemta kyrkomötets yttrande. Utskottet har nu af flera skäl ansett sig böra afstyrta ritets ständers anhållan om en dylik indragning. Emot detta beslut yttrade fig hr Ribbing, hwilken såsom ledamot i ulskottet äfwen skriftligen reserverat sig. ansäg det wara en orättwisa mot för: samlingarna, att dessa, utan att sådant beror af deras eget samtycke eller bes slut, stola äläagas att löna en pastor, som ej uteslutande åt dem kan egna sina krafter. Äfwen ansåg han för thbeologiska lärare innehafware af prebenden derutinnan skadlig, att wärden om dessa, så wida den skall af dem hanthafwas, blifwer hinderlig för deras werksamhet som wetenskapsmän; förwärfwandet af den erfarenhet om det presterliga fallet, hwars behöflighet han ingalunda bestred, kunte detta på annat sått ernås, litsom hänrelsen är t. ex. med lärare i juridik oc) medicin betrvärfande nörig juridiff oc) mericinst erfa renhet. Hwad beträffare den af utffottet logisk lärare, fom ej egde prebende, och bet korrektiv deremot, fom hang egens skap af prebendarie skulle medföra, fruf: tare tal:n, att dessa hypotheser ej höllo stånd, af ret erjarenhetsskäl, att hwarten innehafwande af praktisk presterlig befattning wisat sig alltid skyddad mot irrlärighet ej heller t. ex. de theologie lektorer inom Swerige, som ej hafwa prebenden, framstått såsom mera tät terska än de med prebenden försedda. Histop Björck gendref hr Ribbings yttrante och förklarade hwad angick vet af en annan reservant, rådman Björck, anförda skäl, att nenom prebendepasto raternas bibehållande hinder lades i wägen för ett allmänt återgifwande åt Augusti förklarat sig Han och hwad angick befarare irrlärigheten hos en theo