löst, fom gräns ina stund upps en, kärleken till öfwergåfwo; och ångrade nu, om k, sitt missnöje, lust efter ett or förswunna. stola wål återse tistpredikant biunder högtidlig laftdjuren (fås innen benänms arna. Hwillken skifwa rullade tade länga, dall8 omätliga fpe war det enda, ens vibrerande swer detta Ilyf tyrliga företag. mättig; och faft ifförandet bristsom ej badade färdad å förra ar Fredrik Var östufwurätten i swara å angifs it ett till pojtetommenderadt t fig, börande det gripas och Götheb. Pan itställts en mos h portativ me ille blifwit fon stierna, och för tligt frisfördels ningssällskapets dellen fom den ) mötet afprof: ifall. Nu, har eddela, det 140n ide är hans vad af eleven Conr. Tegnanulag för medjaz warande båten en förmåga af i är långt från tt hans modell edelbof; snarare gna skick tunna tie, i hwars, om örre halfowal man portmondss öppning, i nedsticka fina jad duk, spänd olifa facken ingefär så som nen i en par n (den af olje som ligger ned oala öppningen ug mid båteng , sitter båtens itna äro för öfnmet uppfylldt fon sjunka, äfvari befättninn länsas genom t i sjön, skulle nätta biuppfins it å båten an: öjligt, göra den Detta förflag till räddningsbåt synes werkligen wara af stor wigt, då; såsom wi tro, fonftruttios nen skall winna ett allmännare anmwändande och sålunda bidraga till månget menniskolifs räddande. Wisst är det sannt, att materialet i båten är bräckligt; men sarkostens stora lätthet torde i betydlig mån ersätta denna swaghet. Det wore derföre önskligt, om icke samma jmwårigheter, fom i allmänhet I Swerige möta alla mindre förmögna uppfinnare, äfwen och kanske mest då de hafwa något werkligen praktiskt nyttigt på förslag, skulle hindra utförandet i större skala af denna ids. — Med hänsyn till den misslyckade skörden och tillfölje deraf befarad hun: gersnöd lär inom flera orter påtänlas petitioner till t. m:t om bränmingbränningens inställande eller åtminstone inskränkning. En sådan petition lär inom Kinnewalds härad i Kronobergs lån redan wara i gång och allmänt omfattas t. o. m. af bränwinsfabrikanterne sjelswa, fom inse att de skulle göro fin näring ånnu mera förhatlig, om de äfven under ett fådant är fom detta förwandlade säd och potatis i bränwin. . — Torkan i Europa inucwarande är. Constitutionnel gör med anlerning af ten torta, hwaraf nästan hela Europa denna sommar warit hemsökt följande reflexioner: Det tiltaganre sköflanret af skogarne i war werldsdelatorte hafwa en wäsenttlig del i denna nöd. Sörra Europa är nästan kalt; i Grekland och i Jtalien finnes nästan intet nämnwärdt qwar af skogarne, i Spanien hugger man ned hwad som på några ställen ännu lemnats förskonadt. Der fordom utbrerde skugga och swalta, ser man nu förtorkare slätter, och Westerlandets fö förra del liknar snart örelagtra Ofter: lanret, fom fordom bare jä herrliga ffor gar och fruktbärante fält. J Algeriet, der sköflandet af skogarne uppnätt den högsta punkten, är trettio graders wärme mera förslappande än trettiofem graders I i trakter, der luften alltjemt uppfriskas genom skogarne, marken skyddas mot en allmän upphettning, och nätterna äro Hy: liga. re länga, warma tirerna, på hwilka följa skyfall med hagel. Kortligen, ffo.sförötelser har stört ren europeiska jemns wigten, och de häftiga åskwärer, som nu bortspola återstoden af wextjorden, och floderna swämödelägga lågt belägna slätter. Från södra Europa går urlarta fia wid bergen, ma plötsligt öfwer och denna ödeläggelse med hwarje år upp mot norden, och man skulle deröfwer för: wånas mindre och desto mera häpna öf: wer att folken äro så lättsinuniga och res geringarna ännu få blinda och senfärdiga, vå vet gäller en sak, angående hwilken wetenskapen reran för länge sedan är på Hara och öfwer hwilken hon få ofta höjt fin warnande röjt. — De rikaste män på jorden. på jorden. 3 spetsen stär hwarken en kejsare eller konung eller någon i Europa, utan en borgare i nya werlden, en af: färsman, hwars årliga räntor uppgå till 36 millioner rtr. Efter honom föl jer en rysk bojar. Den tredje är en engelsman, fom eger stora gors i Dit: indien. Rothschild, hwilken man mwanligen anser för en Croesus bland menftligheten, kommer först den elfte i ord: ningen. Slöflandet af skogarne bofordrar slog Ett engelskt blad uppräknar de rikaste män