Norrländska Korrespondenten – 11 september 1868, sida 3

er räkning med mig är uppgjord — er räkning med Gud återstår! Georges steg upp, nedfällde hanen på sin pistol och återlemnade den åt Beautrubin, Louspillacs stora kropp tycktes vara stelare och rakare än någonsin. Han stoppade sin pist l i fickan, andades djupt, torkade svetten af sin panna och gick efter sin hatt. Han vacklade som om han varit rusig och han skrattade fånigt, på en gång af raseri och glädje. Adieu, min besegrare! sade han till Georges. Ni har icke behöft göra er mycket besvär med att sigta på mig. vNi väntade er en helt annan utgång! svarade Georges kallt. vkKom, Beautrubin! sade Louspillac. De aflägsnade sig med stora steg utåt fältet, ty de nyfikna från staden hade omärkligt närmat sig på landsvägen. Samma afton klockan elfva förde en kabriolett Louspillac och Beantrubin till Angers. Dagen derpå skref Beautrubin till notarien, m:r Molineau, och bad honom sälja hans hus och trädgård.