DG A-VC A. fe der deras proviant! Kyrkomötet. Den 5 Sept. Mötet fortfatte rviffuterandet af förslaget till arbetsordning och uppehöll fig någon stund mid 11 S, deri föreslagits, att mötets förmiddaggsammankomster borde börjas famt efter: middagssammanträdena afslutas med bön. Or Bergstedt trodde för fin vel, att nå got stadgande i detta hänfeeure ej borde i arbetsordningen inrymmas. Jakttar gandet deraf kunde rå få lätt urarta til en tom formalitet. Exempel härpå hade man fett i England, der bönstunder inom engelska parlamentet wid förmidvdagsfammanträtenas början wisserligen äro för reskrifna, men utöfwas ofta nog nästan för tomma wäggarna. Biskop Beckman fann wisserligen ej vet föreslagna ftadgandet nörwändigt, vå talaren more öfwertygad, att swenska kyrkomötet, äfwen utan särskild meddelad föreskrift i detta hänseende, ide ftulle underlåta att börja och sluta fina öfwerläggningar med bön, men trorre vod den föreslagna paragrafen mura wäl på fin plats, hwarför han derå yrkade bifall. Hr Ribbing ansåg denna fråga fremmande för arbetgorvdningen, ty bön wore ett od) arbete ett annat. Den föreslagna bestämmelsen borde alltså ur förslaget utgå. Sedan hrr Torparie och Kolmodin talat för bis fall till paragrafen, blef densamma ock af mötet gortänr. Biskop Björling föreslog ett tilliag til 13 4 1 mom., afseende att inskränka motionstiden till de första fjorton das garna af mötestiden. Hr ertebiskopen förklarade fig emellertid hysa betänkligheter mid att göra proposition å detta förslag, fom otwifwelaktigt åsyftade en åtgärd, öfwerskridande mötets befogenhet. Äfwen prof:r Ribbing fann motionären hafwa gått längre än författningen med: gifwer. Sevan biskop Björling afstått från sitt yrkande blef monumentet utan förändring godtändt. Ett i sammanhang bärmed af yr O. B. Olsson wäckt förs slag, att motioner endast skulle behöfwa inlemnas i ett exemplar, afslogs på yr: kande af biskop Aunerftert famt efter dor tering, fom utföll med 43 röster mot 8. Wid föredragning af 14 I, föreslogs af rådman Björck sådan ändring af dens samma, att ordföranden måtte betagas deri föreslagen rätt att wägra propofi tion. Då ordföranden nemligen, såsom nu är fallet, deltager i både öfmerläggs ningar och voteringar. borde enligt tar larens åsigt, denna rättighet ide tillertännas honom. Sedan emellertid biskop Bring och hr Ribbing erinrat, att en får ban rätt bör tillkomma ordföranden, bland annat af det skäl, att vet åligger honom tillse, det endast frågor förefomr ma, fom författningsenliat tillhöra förs lomötets behandling, godkändes paragrafen med 40 röfter mot 14. J affeenve å 25 Y beslöts, på hems stållan af grefwe Björnstjerna, ven äns dring, att utskottsbetänkande skall wid dess andra föredragning, ehwad det bee gäres på bordet eller ej, till afgörande företagas. Öfriga bär ofwan ej uppräknade puntter godkändes utan nämnmwärd distusfion.