Konung Theoders sista massacker. Så mycket wi äfwen hafwa hört om konung Theodors grymheter, har det dock blifwit MNemsYouk:Heraldg korrespondent förbehållet att förse of med en berät: telse om ett morgonslagtande, hwiltet mi skulle tro är utan jemförelse i menftliahetens hiftoria: Massackern å de införda fångarna eade rum twå dagar före flaget wid Fahla. Otåligt dragande fin silkestoga öfwer wenstra skuldran, och skjutande kronan tillbaka från pannan, sannolikt för att hafwa en friare utsigt af sina offer, hwäste han genom de tätt sammanbitna tänderna följande ord till be införda fångarne: Se, jag går att döda eder, emedan jag kallade eder och ni wägrade; jag sträckte ut min hand bönfallanre till eder, och ni gåfwo ide akt på mig; ni föraktade alla mina rår, och lyssnade till ingen af mina förebråelser. Nu skrattar jag ät allt ert elände: ha, ha! Jag will håna då er fruktan fom: mer, när er fruktan kommer för döden, och er död kommer såsom en bwirfmelvind; när ängslan och qwal komma på der. Derpå, mändande fia till fina oldater, befallde han, att frånskilja dem jan namngaf, och efter sedan 90 män, q3winnor och gossar bade blifwit från: kiljde från ve öfriae, spände han fin pi tol och utropade: Owem ffall jag röra örft? (duet swar). Hmwar, fare han sarkatistt,finnes vet ingen af dessa E