rundtomkring den är slät som en spegel. Och ni är här liksom hemma hos er. Besitta! ni har rätt. Jag tyckte så mycket om detta ställe! Georges gick rundtomkring qvarnen och undersökte stället med största omsorg. vVänta lo utropade han. Den ena ideen framkallar den andra, som ni vet. Nu har jag fått en sådan. Ja, det är verkligen en rätt god idee! Ni har ju skrifmaterialier i qvarnen, inte sannt? pJo bevars lo Låna mig dem, jag ber er, och under det jag sitter och skrifveri bersån, torde ni ha godheten göra er i ordning för att frambära mina vilkor till Louspillac. Jag ber er tusen gånger om ursäkt, för det jag sålunda förfogar öfver er tido Det gör jag gerna! Om ni kan befria landet från dessa . . En qvart senare stod den store mjölnaren framför Georges, klädd i sina söndagskläder: ljusblå vest, mörkblåa benkläder, och hvit skjorta med stor utslagen krage. ?Ni är förträfflig, monsieur Jacques!? sade Georges. vÅja, det går an. Hvad skall jag nu göra? Jo, se här. Ni skall gå till m:r Louspillac, som väntar er hos mir