Aret derpå finna wi honom på Minor ca, 1807 deltog han i expeditionen till Köpenhamn och 1809 war han med om eröfringen af Martinique. På Byres neiska halfön blef Blakeney 1811 såsom bataljonsbefälhafware sårad och deltog sedan, ehuru flera gånger särad, i alla slagen under Wellington. År 1814 sänd till Neworleans, hann han ej att få wara med wid Waterloo, men kom tidigt nog för tet andra intåget i Paris. Under ben derpå följante freden steg han fmåningom till fältmarskalk, storlors af Bathorden och Welforden, och war auvernör för invalidbuset i Chelsea.