Norrländska Korrespondenten – 25 augusti 1868, sida 2

Min herre, jag är er hyresgäst. Min hyresgäst! Men jag vill inte ha några hyresgäster. Jag ämnar bo ensam i mitt huso Det skulle ni ha underrättat mig om för tre månader sedan, min bäste herre. På landet hyr man rum från April till April, och som April månad ingått, så har jag rättighet att i ännu ett år bebo tre rum i första våningen med tillgång till trädgården Nå, hur mycket betalar ni i hyra för detta?) vIIundra francs om året, min herre. Ni gör narr åt mig! För åtta franes och 25 centimer i månaden, för mindre än sex sous om dagen, skulle ni ega rättighet att inkräkta de tre vackraste rummen i mitt hus och genera mig, gifva akt på allt hvad jag gör, räkna alla mina steg, smutsa ned min trappa, upptaga mina allber, och hvem vet, kanske äta upp mina frukter! Detta kan icke ske, min herre ho Det skall ske, larira! det skall ske, larirette bgnolade Louspillac. Ni är en skojare! utbrast Beautrubin ursinnig. Han satte handen i sidan, och intog en hotande ställning. Men Louspillac betraktade honom högdraget, med ett lugnt och hånande småleende. PNi är en narr! skrek Beautrubin. Louspillac lade sin stora näfve på Beautrubins kala hjessa.