melens sky. Genast frapperades jag liksom alla andra deraf, att en händelse hade händt ombord, och så obetydlig den än war, anser jag mig kunna omtala densamma såsom bewis på den noggranns het, med hwilken alla företeelser af of observeras och annoteras. På komman: dobryggan wisade fig neml. en ny, hit tills osedd gestalt, en lots — men wil ken lots! Ett gammalt wäderbitet ansigte wittnande om långårig kamp mot MNordsjöns stormar rch brottsjöar, under det att den luggslitna, torftiga trägten talade om armod och försakelser. Också räf nade denna man, som nu med wand hand och wandt öga styrde wårt fartygs kurs, fina år från ett redan förflutet selel; bet war åt en 82 årings ledning wi till en ej obetyclig Arad woro anförtrodda under den slinarande färden mellan Elippor och öar. Men om oc kroppen war bräcklia, wittnare det skarpa och lifliga ögat om ännu ej kufwad själaspänstighet, och att ej ungdomsmodet och sjelftilliten war borta, derom bar det frimodiga swar vittnesbörd, då någon i så allwarlig ton som möjligt försäkrare honom, att vå han nu förde ktongens fartyg, få skulle han ögonblickligen, utan tom och ransakning ipphissas till rånocken, om han styrde )å grund. Sätt till alla segel, fom fins ias, war gubbens swar, och framåt bar et i ilande fart. Dock — mina läsares tålamod kan para slut, och mitt är det äfwen, hwaröre jag belt twärt flutar med att tedna nig -0—