han först afrättas. — Anyo en förfalskningshistoria. 3 Neriles Alleh. läses följande: J början af sistl. Juni månad lagsökte rilsbanken bergsmannen Per Olsson i Gamla Wiler, Nora socken, såsom lån: tagare, samt Per Andersson och Lars Ole fom d. y. derstädes såsom löftesmän, för ett belopp af 1,500 rdr, grundande fig på revers, bewittnad af 2 personer, deraf den ene är boende i Nora och den andre i närheten of Lindesberg. — Handlinz garne delgåfwos de lagfölte, af hwilla Per Andersson och Lars Olsson förtlarade sig skriftligen, påstående att deras namn blifwit förfalskade. Med anled ning häraf utsattes muntligt förhör, som hölis inför länsstyrelsen å sandskansliet förliden torsdag, hwarwid tillstädeskommo rilsbanken genom ombud, landsfiskalen Källström, och de lagsötte personligen! Borgesmännen widhöllo derwid sina i förklaringsskriften gjorda uppgifter om deras namns förfalskning, hwarefter Per Olsson erkände, att han falskeligen ffrifr wit Per Anderssons namn, men sade sig ej weta, huru Lars Olssons namn kommit i lånehandlingarne, derpå han riktigt erhållit 100 rdr. Ritksbankens ombud anhöll, wid sådant förhållande, om undersölning wid domstol, men yrtade att Per Nilsson, på grund af hwad mot honom förekommit, måtte förflaras ffyldig träda i allmänt hätte, hwiltet bifölls. — Sedan beslutet aftunnats, fann ene borgesmannen Lars Olsson, synbarligen wäckt aj det öde, fom sörestod Per Ols fon, för godt att erfänna, det han, Lars Olson, tecknat sitt namn under borgensmeningen. Per Olsson lemnade derpå reversalet, sedan hau ditskrifwit Per Aus derssons namn, till det i Nora doende wittnet, fom föranstaltade om mittnespår Styiftoyrra