ett ord af allt dettalp återtog m:r Sanas förskräckt. Jag är värdshusvärd och bekymrar mig icke om annat än mitt yrke. Mademoiselle Jacqueline och m:r Firmin göra hvad de behaga. Jag högaktar dem båda, men de äro icke så förfärliga heller! det vill säga, jag är icke rädd för dem!... Nej! det var icke så jag menade. vGodt! ni är rädd för att vara rädd, min bäste monsieur Sanas. Men lugna er, jag vet nu hur det är och skall icke kompromettera er. Gif mig endast m:r Firmins adress. Patientiagatan, n:o 2, vid planteringen, helt nära härintill Tack! Jag går; först skall jag göra en promenad genom staden och sedan går jag m:r Firmin. vMonsieur äter väl middag här?) Nej, jag är inte hungrig, svarade Georges torrt, omen jag superar häri aftono Godt! vi skola söka laga så, att monsieur blir nöjd. Nu skola vi bese den lilla stadenH gade Parisaren till sig sjelf. Den lilla staden hade ett ganska vänligt och täckt utseende, der den låg så kokett på den sakta sluttningen af en kulle, lifvad af en vacker flod, Ondon, och fördelaktigt genomskuren af skuggrika platser, terasser och trädgårdar. Men dess lyx och glädje, dess pryd