Norrländska Korrespondenten – 7 augusti 1868, sida 2

vännerna i Paris säga, om de genom röken från deras cigaretter kunde se mig här tillsammans med denna vackra flicka! Det är i sanning en förtjusande idyll: Nåväl, monsieur, ni äter inte?) sade Jacqueline. Jag är inte hungrig längre. Ni säger ingenting?)o Jag ser på er. Ja, men ni ser inte på min dessort. Ni måste smaka på dessa drufvor. Hon lade en klase på hans talrik, och han förtärde dem långsamt, en i sender, under det han alltjemt betraktade Jacqueline. För att afbryta tystnaden, sade hon med någon förlägenhet: Jag har iklädt mig ett visst ansvar, enär jag varit den första, som så att säga för en Parisare gjort les honneurs på ortens vägnar och presenterat den för honom. Ni ämnar sannolikt bo hos Sanas. Det är det bästa, till och med enda hotellet. Gubben Sanas skall visa er till mir Fermins hus, som ligger blott några steg derifrån. Min kusin kommer hem hvarje dag klockan fyra och äter middag klockan fem. I alla händelser träffar ni hans mor, ett aktningsvärdt och gudfruktigt fruntimmer. Utan tvifvel skall Louis samma afton åtfölja er till mairen, mir Fabert. Akta er för