Halla, assuttes Jtorsta oelen TP Ydlttotttg, hwarifrån det mesta ssickasntill England och Amerila. J det förstnämnda landet är afsättningen af läppar till tunnband alltid god, hwillet ej alltid är fallet med torgqwistar, fom deremot finna en såker afsättning i Amerita. Dessutom anwän. des pilen till masliner, till plantering för bindande af flygfandsfält; till skydd mot yrsnö längs jernbanor o. s. w. Så har för detta sistnämuda ändamäl från en egen dom i nallersta Swerge i år sälts sättqwistar till ett wärde uf 400 rdr. Der biskötsel bedrifwes är pilen owärderlig, emedan den blommar så tidigt, att bien genast på wären funna få riftig näring. Slutligen gör pilen särdeles nod effett som prydnadsträd, der den rätt anwändes. Till plantering med pil anwändas med stor fördel fådana lärr, som ej funna uts dilas för sädesodlingen. Planteringen tan tillgå på olila fött, men enklaste sättet är följande: iorden afstickes till 8, fot breda sängar, mellan dessa upptagas I fot breda diten; difesjorden lägges på sängarna med gräsjwålen nedåt. J dessa sängar neds stifkas de 15 tum långa sättqwistarne på 18 tums afftånd från hwarandra samt med 30 tums asstånd mellan hwarje rad, få att hwarje säng får 4 rader. På futs tig jord brutar man ej wattna, sedermera bestär sångarnes skötsel endast deruti att man handhackar efter behof. Wid all skärning af pil anwändas hmass sa tnifwar cller ännu heldre en härför särskildt tonstruerad sax (sådana saxar iunna erhållas från Upsala till ett billigt pris), som efterlemnar renare sår och med hwilten arbetet dessutom går mycket fortare. Till korgarbeten anwändas kraftiga åre loittill tunnband deremot 2 ärs gamla ott. Man får dock ej hwarje år störda stotten, ty då förswagas stammarna. Ian: ligtwis stördas skotten 3 år efter fmwarans dra, hwarefter de få stå och wäxa flera år. Derpå nedfågas de nära marien och lem na en skörd wedbränsle, hwarpå skott åter funna skördas 3 år. Till sättqwistar anwändas ärsskott, som stäras 15 tum långa, hopbundtas och bindas med twå widjor; till bindningen fors drag ett särskildt handgrepp, fom ej fan beskrifwas. Det är praxis att i hwarje dundt lägga 208 awistar, fom dot enraft räfnas för 200. En mand arbetare flip: per med ofwannämnde far samt hopdunds tar 12 sådana bundtar på en winterdag. Företages skörden om wintern, få nedgräfwas qwistarna i sjön eller ock nedläggas de i en ksällare. Hur man än mill före wara dem, måste man tillse att de hållas fuftiga oc swala samt ej skadas af råttor. De till torgmakarearbeten afsedda wi starna funna skördas antingen fedan fat: men börjat cirkulera eller oc under min: tern, i hwillet fall de ställas med ftoräntarne några tum djupt stillastående mats ten, der de få frå till maj månad, då bar fen afstalas med ett särslildt instrument. Slalen utgöra ett wåärdefullt foder till nötkreatur, och anses mjölken, fom erhål: les af sådant foder, wara bättre än annan mjölf. Derefter hopdundtas käpparna i ktnippor om 2 a 3 fots omkrets, ywarefter de äro färdiga til försäljning. Störden per tunnland beräknad från passande jord uppgå till: första året 29,000 torgqwiftar a 45 öre pr 120 st. ... ror 108: 75, andra äret 74,000 korgqwistar a 45 öre pr 120 ft. ... rer 277: 50, derwid iatttages, att å hwarie stam lemnas ett skott qwar att framdeles skörda till tunnband; tredje året 14.500 tunnband a 3: 60 pr 120 ft. .. rdr 135: — samt 35,000 korgawistar . rdr 131: 25, Summa vor 952: 50, efter för hwarie af de tre åren i medel tal 417 rdr 20 öre. Denna aftastuing är alldeles ide owanlig och winnes utan gödsling och med jemförelsewis ringa ar: bete på en jord fom eljest har föga märde. Må man med utfigten till sadana intom. ster ej ryaga tillbaka för de swårigheter, jom alltid framställa sig wid början af en ny industri. Såtiqwistar af lämpliga sorter kunna numera utan swårighet erhällas inom landet. (M. W.) De explodcrande kulor, rr ar oo ; AAO fam NAÄASHSHAA 1