Norrländska Korrespondenten – 28 juli 1868, sida 2

deltaga i striden. Innan paschan hunnit draga fram pistolen, var hennes dolk blottad, oah emedan hon såg sin fars fara, störtade hon fram och stötte den bliztrande klingan i paschans hand, att han genast släppte pistolen. En stöt af Firmino riktades mot hans hjerta men då hastade Göthenstjerna fram och aterhöll den höjda armen. Döda honom icke! sade den svenske kaptenen. ylIlan år ju i sitt eget hus, och har väl rätt att försvara sitt lif. Blott vi kunna få damerna i säkerhet, må ju han få lefva. Han skall skada, han skall förfölja ossl, utropade Yirmino ifrigt. Men Göthenstjerna afväpnade hastigt den gamle paschan, i det han slog dolken ur hans hand och drep hans båda armar. Bind hans händer! skrek han Öså är han icke farlig. Vi behöfva icke spilla hans blod. Den otrogne bofven! ropade Firmino. Den hedningen! IIans onda afsigt borde straffas. Men Göthenstjerna kastade en så hotfull blick på den förbittrade fadren att han genast lydde. IIan ryckte turbanen af paschans rakade hufvud och slingrade den upplösta bindeln kring hans handlofvar, så att allt motstånd blef honom omöjligt. Stillal sade han på arabiska! Om du gör det ringaste motstånd, turk, genomborrar jag på ögonblicket din strupeln