Serbien. Flera århundraren igenem hade serbiska folket i elände och sinnesslöhet smäktat under turkiskt paschawälde och janitidarernes wåltshandlingar, vå änrtligen uppstod en rärdare i nöden, planterande ten allmänna uppresningens fana och förande hela nationen i striden mot får terneslandets förtryckare. Denne hjelte mar Geora Czerny. Med hjelp at rysk wapenmaft lydadres det honom ort of fielfbevrftaren i Konstantinopel tilltrotsa sig Serbiens oberecnde ech att den 8 Juli 1808 formligen erkännas såsom lantets furste Hand herrawålte mar rod af fort waraktigbet. Det år 1813 ånyo öppnare fälttåget mot Porten flutate med nederlag, ve turkiffa segrarne misshandlade på vet arvmmafte te befearade. Men i stället för ven till utlan: tet fly tare Czerny trädde nu en fattig raglönares lika sluge fom tappre fen, Milosch Obrenowitsch, hwilken efter en förtwiflad strid met öfwermakten ätmin. stone wann så mycket genom ett den 13 December 1818 med Porten afslutadt sördrag att sultanen lofware behandla serberne såsom skyrtsförwantter, i stället för attaäre rittills betraltats säsom hang untersåter. Förcragslöftet hölls emellertid ide och snart bejann fia hela lane tet åter i fullt uppror. Serbien aarvans terate8 slutligen egen förmwaltning och rätteffipning, men turkarne qwarblefwo i säseninaarne. Miloesch maltes terefter af landets senat till surstentömets fudes rån och år 1827 förllarate nationalför: samlingen (skupschtina) furftewärrisbeten ärstlia inom ren nu regerannes familj. Allt aick en tid lugnt och stilla och ful: tanens regering beträftade genom frera: traktaten i Adcianopel serbierne i teras fris och rättigheter. Men vå furst Mi losch wijare sig benägen för införande af liberala institutioner och år 1835 aaf lantet en fonstituien, blandare fig NYC: land och Osterrike i leten och öfiwertalare Porten att wägra silt bifall till denna farliga innovatien. Tywärr hade Ni lesch genom fin girighet, grymhet, fors tycligbet och seredlösa lefnarswantel ajort fia få förhatlia bog foltet att de mälgerningar, fom i bang politik berett folket, blefwo fullständ iat sörgätna, då jrägan aällde landets wara eller ide wara. År 1830 infördes genom en ftorherrlia hatticherif en organisk arunttlan, i alla fina bestämmelser retiaerar i rysk anda och fannolitt äfwen af ryff penna. Hårrt ansatt från alla sidor båre utem och inom tandet, nöraad s fsursten den 3 Maj 1839 afsäga sig rencrinaen till förmån för fin äirste fon Milan och sjelf wandra i landeflytt. Enär Milan redan efter twå månaders regerinastid afled i twinsot, blef tess broter Y-ichael utrepet til fur ste och ertänd af Vorten.