bäfwat tillbaka för tanten på burn det skulle gå, om wi drabbares af en ert: lig misswexts swåra hemsökelse. Kanske skulle likwäl wärt folk bära denna manligare och årlare, ty det år en pod och fund kärna i mår national: karakter. Kanske skulle också tå de fom ockra på nöten — tt såtana finnas beklagligen -finna safen allt för almar: lia att benagnas till medel för slemma assigter. Dock må wi berja Gud bewara ess från en fåran pröfning, sedan den fara, fom hotat, bort bringa of till be: sinnina. Mitt fe en olycka i ögat, är att hafwa till bäljten besearat benne. Mit tåta fig plöteligt öfwerraskae, för att, efter ren förra öswermetiqa säkerheter, falla ned i qwiran och wanmakt — ret är ven seges såtra män till undergång. Mannen Höf: nes att klaga och knota mindre, men att handla med lugn, klethet och Haft. Så fan ban tryagt lägga utgången i Guds hand, tyren är rå i gora hänrer. Men lagen är: bjelp dig sielf, ech Gud skall hjelpa vial Den lyter så för böga som för låga, för rika och fattina. För allas ögen star, när det gäber att möra en botanute oll: män fora, det pliatburet skrifwit mer elrskrift: att bwar man mäste deltaga i striten, att alla måstte undertafta fia mös van och försaleljen, för att också fluttis gen dela lönen af den feacer, sem altria, under färana förhållanden, utebliswer. Bort alltså mer weklighet och wällust, med flärd och lättja, mer soralöst öfver ned och seralös tlanan! Den befinninggfulle seglaren refwar sitt senel i tir, för att, setan orkanen rusat öfwer hans bufwud, kunna Åter utöreda tem för min: ven och aterwända i hamren. Den ti wermoriae trotfar faran, tappar ret stolta motet när ban kommer, ängolas oc qwider, släpper rorret och går i qwa. De moraliska krafterna ega, såsom hwar man lätt fattar, den största betydelse för en nations efonomiska wälfärd. Derföre må de aldrig lemnas ur sigte. Dermed står upplysningen — insiaten och erfar renheten — i tet närmaste famband. Ett folk, som förenar dessa krafter, skall segra öfwer äfwen de swåäraste Yttre omftäntiaheter. En manlig båp, en Har blick och en stark arm — fe der bärftängerna för hwarje folks, litsom för bwarje indivits, äfwen timliga wälfärd!