Norrländska Korrespondenten – 10 juli 1868, sida 2

ning förmår att frambringa och hvarigenom de så kallade Frankerna och curopeiska köpmännen i Turkiet bereda sig en angenäm hvila frän sina mödor med räkenskaperna och vexlingen. Senhor Firmino vågade icke gifva sitt hus eller sin egen person ett så lysande yttre att det alltför mycket stack den giriga paschan som var öns blodigel, i ögonen, men hans varuförråder voro omätliga liksom hans inre rum voro försedda med en rikedom af så stor pakt att få Europas furstar skulle kunvat täfla dermed: Utanför Famagustas nu mycket uppgrundade hamn ligger den lilla ön S. Katharina, fordom Salamis. En stad som kar sammo namn som ön, reste på densamma fordom de stolta tinnarna af sköna marmortempel och smakfulla byggnader. Denna stad blef, un der kejsar Heraklii tid förstörd af saracenerna, så att det numera endast utgör en massa af ruiner, bland hvilka nägra fattiga greker plantera Cyperns yppersta frukter, den ädla sypressrankan, oliveträdet, johannisbrödträdet och blomkalen. Senhor Firmino egde de flesta af de små täppor, som sträckte sig öfver och emellan ruinerna. Han hade förpaktat dem åt personer, hvilka han hände och ansäg pålitliga, så att han nästan kunde anse sig för herre öfver den lilla ön. För honom hade dess besictuing icke blott jordens värde