förklara den. IIvartöre icke heldre ödmjukt erkänna vär ofullkomlighet och hoppas att vi en gång derofvan vid ljuset af de tusende stjerneverldarne skola kunna klart läsa den skrift, som här möjligen syntes oss dunkeloDen unge lärde var förstummad; han kunde ej bestrida det a det verkJika förnuftets fullt logiska resonnement, utan öfvergick för att hämnas till ett annat ämne; mysticismen och andeverlden. Detta var nemligen ett sadant, hvilket friherren blott med den största motvilja ville tala om i sällskap. Han hyste emellertid en djup öfvertygelse pm andeverldens verklighet och möjligheten för vissa menniskonaturer att skåda in i det fördolda, hvilken förmåga han ansag sig sjelf ega. När den unge juristen började bevisa omöjligheten ar en dylik förmåga berättade friherren historien om den franske snillrike lustspelsförfattaren Cazotte, fört. till Le diable amoreux, och hvilken i en aftoncirkel hos en förnäm dam, långt före franska revolutionen förutsagt att större delen af det förnäma sällskapet skulle sluta sitt lif på schavalt i votten, hvilket också sedermera g fullbordan. (Forts.)