jag war fast besluten, att, tillifa med far milj, lejwa på 600 dollars om året, ins tilldess jag betalt museet till sista öret. Jag bodde under tiden på ett litet landtställe, men gick icke hem till måltiderna. Under ett årg tid åt jag ide warm midz dag annat än om föndagarna, men efter årets slut war museet betaldt — med hwad det sjelf afkastat. Hade jag warit mindre ekonomisk och mindre fast, så skulle mina utgifter ställt fig i förhållande till mina infomfter och min ftällning hade rå warit något helt annat än hwad nu är. Man tyder wisserligen i början, att det är swärt att neka fig de beqwämligheter i lifwet, wid hwilka man want sig. Det är påkostande att hafwa mindre wåning, tarfligare möbler, dito kläder, att mera sällan besöka teatern, wara i saknad af hästar och ekipager, cigarrer etc, men, den som en gång fått smak på att spara, skall tiofaldt winna ersättning för dessa små försakelser. Den drägt wi nyttjade i fjol torde wid närmare efterseende kunna anwändas äfwen i år, en promenad till fots wisar sig wara lika angenm som en sådan i wagn, och en liten men utwald krets af goda wänner skänker mera sann tillfredsställelse än en stor middag eller soare. Det är först sedan man begynte spara, som man anställer jemförelse mellan pris och njuts ning. Tusendetals personer förblifwa fattiga och tiotusende blifwa det, sedan de fått nog att lefwa af, derföre att de ide lefde efter fina tillgångar. Det som kommer lätt, går lätt. Fåfängligheten är en orm fom gnager på hjerteroten till en mans ekonomiska ställning Många menniskor göra aldrig ansträngning att förbättra fina inkomster, förrän de börjat ett lefnadssätt i större skala; inkomsterna äro då swåra att få, och en wacker dag finna de fig ruinerade, till följd ar deras löj: liga sträfwande att wilja lefwa stort. Jag känner en man, som alltid brukade säga, att hans hustru narrade honom att köpa en soffa som kostade honom 30,000 dollars. Då soffan kom hem insåg frun, att man war twungen anskaffa sig stolar af samma flag. Stolarna gäfwo anled: ning till inköp af en del andra artiklar i möbelwäg. Men då alla dessa präktiga saker kommo tillsammans, insåg man att hufet der man bodde war för obetydligt. Man skaffade fia derföre ett nytt. Men vet nya stora huset hade ftall oc) wagnss hus; en följd häraf war naturligen ins köp af hästar och elipage, förökad tjenfter personal o. s. w. Allt detta kostade 30,000 tollars, utom de årliga under: hallskostnaderna. Soffan hade säkerligen ruinerat mig, tillade min män, såwida ide en opårät: nad framgång hade fatt mig i stånd att motstå det ekonomiska trycket.