Norrländska Korrespondenten – 19 juni 1868, sida 2

N För Sent. Novell af Reinhold Winter. Svenskt original. (Forts. fr. n:o 47. — Vi förstå hvarandra utan smicker, sade han, och hedern kan vara lika å ömse sidor. — Fullkomligt lika, om ni behagar. — Jag ämnar ej dröja länge innan jag tager er tjenstaktighet i anspråk, återtog v. Stein om en stund; jag tänkte mig till Hammerskogs prestgård, men har förmodligen ridit vise. Skulle ni vilja hafva den godheten att visa mig vägen dit? — Detta låter sig mycket lätt göra aldrahelst som prestgården just nu är målet för min resa. — Verkligen! Ni är således bekant der? — Det är jag. — Och ni tillåter mig följa er? — Hvilken fråga! sade Holger, leende. Ni måste sannerligen hysa bra dåliga tankar om oss norrmän. — Nej, på min ära! utropade v. Stelu lifligt, under det han vände sin häst och lät honom trafva vid sidan af Holgers; på det viset får ni ej