Norrländska Korrespondenten – 5 juni 1868, sida 2

sade han en dag, då han under Alices frånvaro åter afhandlade det olycksaliga ämnet med Everard. Jag satt i ett hörn och lyssnade med klappande hjerta. Everard, Alice skall göra afseende på hvad du säger — hon har ju alltid hallit så mycket af dig, J hafven ju varit som bror o h syster, som man säger. Om du ändå kunde förmå henne att samtycka; advokaten kommer i morgon, jag önskar allt skall ske så lugnt som möjligt. Snart äro alla formaliteter undanstökade och Alice åter fri.o vAlice fri! Alice frid mumlade Everard med strålande utseende. Men detta uttryck försvana snart. MMr Vynyard, detta är obarmhertigt! fordra det ej af mig — jag kan det ej.o Du är en narr, Everard Brookep svarade mr Vynyard vresigt. Kan du ej förstå att det är till Alices bästa? En qvinna är till ingen nytta i verlden, om hon ej har ett halft dussin barn och ett hus att styra om. Jag vill se min dotter riktigt gift med en som jag känner och värderar, med någon som skall göra henne lycklig — korteligen just med någon som liknar dig, Everard! Hvem vet? kanske blir du sjelf hennes make. Everard blef mycket blek och darrade mäkbart, men fattade sig snart och sade: Mr Vynyard, jag förstar ej ert skämt.)