bakalutat och hennes läpp kröktes, under det att hennes ögon strålade af innerlig kärlek. IIuru fullkomlig var ej hennes tillit till den älskade! Mina ögon summo i tårar. Jag blygdes öfver mig sjelf framför detta milda barn, så stark i sin hängifna tillförsigt. Jag kunde i detta ögonblick ha gifvit mitt lif för den som kunnat ingifva en sådan brinnande trogen kärlek. Aldrig hade jag haft så höga tankar om Alices brudgum som denna natt. Men nu hade man annat att tänka på — bröllopsdagen var kommen. Ack, mina romantiska, unga flickor! Veten att en bröllopsdag gifver annat att tänka på än lycklig kärlek och rosenbojor. Gären ej narr af den gamla hushållerskan, om hon tillstår att, da hennes första tanke tillhörde Alice, den andra egnades åt frukosten, på det att den ej skulle skämma ut det hela och förvandla de lätta skyarne på mr Vynyards panna till verkliga st rmmoln. Jag följde ej med dem till kyrkan — det var mig omöjligt. Jag hörde en af brudtärnorna hviska! Miss Susan är nu för gammal att tänka på bröllop och kärlek. Jag kan undra om hon någonsin varit kärp? v! hjerta, var stilla, hvad angår dig daraktiga tungors prat. Du har fordom klappat häftigt; ungdomens da