Norrländska Korrespondenten – 19 maj 1868, sida 3

Augusti kommer solens diameter att pre sentera fig owanligt liten, hwaremot mår nen wid samma tid befinner sig i sin största närhet till jorden och i följd deraf låter fin skenbara diameter wisa fig färs peles stor. Dessutom är månen i ven uppstigande noden uf fin bana, så att skuggtäglan loper öfwer jerdens eqvator och derigenom wäsentligen förlänger för: mörkeljens tidglängdo. Detta fjammanträffande af gynsamma omständigheter har till följd att den totala förmörtelsen intager ett bälte af 2,000 geografiska mil i längd och 30 i bredd; sjelfwa förmörs kelsen warar 6 minuter, 50 sekunder, en långwarighet af ett sårant fenomen som ide förekommit i de historiska årtufens den wårt slägte genomlefwat. Straxt efter solens uppgång nämnde dag inträder den totala förmörkelsen för ön Perim och Aden, genomgår under förmiddagens lopp bela främre indien, uppnår wid mittagstiden Tenasserim, blir på efter: mittagen synlig i Anam, på Borneo, Celebes, och många uf moluckernas var, jomt wisar fig slutligen mot aftonen på RNya Guinea. De engelska astronomerne ba walt Indien til sitt objervationåristritt, Frankrite rittar fitt ögonmärte på twå hufwudstationer, nemligen Kambors scha och Malacca, och österrilista uftros nomer ha bestämt Aden till stationspunkt för sina iatttagelser. J spetsen för alla dessa uppgifter står den mätande aftronomien, hwars arbeten för ven mefaniz sta tallylen, likasom för geodetiten, äro uf största wigt. Totala selförmörtelser äro för sådana mätningar just terföre af så stor betydenhet, att de möjliggöra ten korrektaste ortsbestämmelse mellan de begge himlakropparne. J Europa blir den ifrägawarande förmörteljen ej synlig.