Norrländska Korrespondenten – 15 maj 1868, sida 3

edan. Ett för artyg, en ny F, är härstädes ligger nu wid nredas och före Besättningen 1, mest tyskar; a sjömän här: na till igföre n ber norrut. n af Maj, och tt är, i hän att öfmermin)seditionens äns t arktiska cenfe förr af når oldewey är en n efter mång nare tiden ut a genom tbheoaf ftrifwareR. Berggren i I metod, hwariöljd af mycket stil och erfara mans förande, skrifwa antagps uthärda med har wid Car ått en kurs i nens anatomi, ide på be uns e rörelser. erättar, att ett börjat sprida warmhjertade ricsson, skulle finna sig wid tt personligen , fom filofofis imnar tilldela ande af hans a wigtiga uppnskapligt affes tid, jäper M. n allmänt och härwid antagit pning. Skulle anna sig, skall blifwa emotng gäst samt örre uppmärt:igon annan af tas till jubel: nföpinggbatet jen sick i thor8karl af högst han dessutom appa, den han salu, anmodas polismwakttfon:umdrog han en samt den till nledning häraf tt skaffa hjelp, n tredje i rum wid namn Lar, , Ott L. war i illfogade denne ett sår sträckte istra örat fram rän hufwudets ett hugg hade resan stöld. han innehafwa alla ve för en reutineleden och pulsådern samt tumsenan. Då man omsider öfwermannat missdådaren och fört honom till poliskontoret, befanns det wara en brottsling af wärsta slag wid namn Edmark, samt för helt kort tid sedan utsläppt från Carlsboras fästning, der han sutit straffad för andra Wid visitatien befanns rad inbrottstjuf erforderliaa inftrumenter: dyrkar, falsla nycklar, borr, mejslar och dylikt, allt ytterft wäl och med ftörsta omsorg gjordt, samt antagligen fas briceradt på Carlsborg. Slutligen in: nehade han en annotationsbok der han till minnes åt fig upptecknat flere pers soner i Göteborg, hwilkas bostäder ban utsett till experimentaljält för fin werksamhet. Äfwen ett par perfoner i Jönföping funnos antecknade för tiläms nade besök. Efter visitationen infpärrar res bofwen uti rådhusfinkan, enär han war få wiltsint, att man mitt på dagen, som vet war, ide kunde transportera bonom till cellfängelset; men då en stund förflutit befanns han hafwa gjort både sig och menskligheten en stor tjenst, ty med en ur en matrass afsliten trasa hare han hängt fig på törrgångjernet och war — töd. Huruwira ten huggna Laxen dör af fina får är ej afgjorrt, men äfwen hans meritlifta är juft ej sådan, att samhället har skäl att beklaga en slik utgång. — Hungersnöd och tyfus i Finland. Styrelsen för diakonissaustalten i prenes siska staden Duisburg har från Berlin erhållit uppmaning att frida flere diakonissor till Finland för att märda tyfus patienter. Styrelsen för nämnde inrättning har redan eftertommit uppmaningen och sändt tre öfwade diakonissor till Wiborg, från hwillen stad under den 31 Mars ingått följande bref: Det fer bedröfligt ut hos of. Hun: gersnöd och tyfus uppträda här i deras swåraste skepnad. J den för få år sedan inrättade anstalten för arbetslösa befinna fig 1,500 personer från de nordligare de larne af landet; men äfwen inom detta län börjar hungern att rasa, och af def följder dö många tusen. Nästan i hwarje bondgård ligger någon sjut i nervjeber. Hela familjer hafwa dött ut i denna sjutcom. Barn, hwilla öfwerlefwa fina föräldrar, lemnas åt sitt öde. Alla Hos spitaler äro öfwerfyllda. J den s. k. sjutdepoten, hwarifräån patienterna öfmerlemnas till sjulhusen, ligga för närmwas rande 69 personer i ett rum: män, qwinnor, barn, flickor, lif, tysuspatienter, barns sängsqwinnor o. s. w. Alla dessa mens niskor ligga der utan wård. Depoe tens lälare har sjelf dött i tyfus, och de ondra lätarne hafwa alltför mycket att göra, för att kunna komma dit. En finsk prest, som dagligen besöker detta förpestade rum, är de sjules enda tröst. Och dock säges Wiborg wara den stad, fom gör mest för fina fjufa! J ett bref af den 14 April från Hele singfors heter det: Hittills har folk bakat fig bröd af hö, halm, bark, sågspån o. s. w., ja man rö — — — — — — — —— — A — — —t— — — of —