Louise Brinkmann, sedan tio år en faderoch moderlös flicka, en engel till själ och kropp, hade ända till sitt 22 år lefvat under en mjeltsjuk tants gissel och blef städse derföre kallad efter dennas namn Rippenberg. Tanten dog; hvar och en fröjdade sig att den goda flickan ändtligen blifvit löst ur klorna på denna drake och genom tantens qvarlåtenskap godtgjord för mångåriga lidanden; — men se! kort före den gamlas död hade en andlig kusin innästlat sig i hennes gunst, hvilken hennes testamente betecknade som universalarfvinge. Knappt lät han till den arma Louise afstå några klädningar och litet linne. Hvad under att hon icke visade från sig den ameri kanske friaren! Hamburgerköpman