Utrikes. Tyskland. Qreuzgeitung yttrar fia i skarpa ordalag: Om från fransk sida ett försök skulle göras att uppkasta en fråga om besättandet af fästningen Mainz — en ren tysk angelägenhet — så wore det liktytiat med krin, emedan en Mainzz fråga är detsamma fom en friggfråga. Wien. Budgetutskottet har antagit följande förslag: till betäckande af buds getens deficit skola statens fordringar egare och den öfrina skattepligtiga befolfs ningen bidraga. Frågan om beskattning af räntecouponerna på statsskulden skall genast företagas till afgörande. England. J den abyssinska fästningen Magdala, som engelsmännen efter några timmars bombardement intogo med storm annans dag påsk, förefunno och bemäktigade de fig fyra guldkronor, 20,000 dollars i penningar, tusen stycken silfwerkärl af åt: skillig storlet och beskaffenhet, juveler, gewär, 10,000 sköldar 10,000 spjut och 28 kanoner. Drottningens swar på parlamentets adress har blifwit uppläst i underhuset. Drottningen yttrar reri, att hon, då hon hyser förtroende till parlamentets wishet, icke will genom anwändande af sitt prerogativ lägga hinder i wägen för te irländska kyrkoförhållandenas ordnans genom en nt lag. Detta yttrande mottogs med bifall af hufet. Gladftone tills kännagaf, att han följande dag skulle framlägga den erforderliga billen i frågan. Frankrike. En artikel i Conftitutionel meddeslar i def helhet ven nva militärlagen och tillägger, att Frantrike genom dens samma erhåller en hittills okänd kraft. Den begärda effektivstyrkan af 400,000 man är lifwäl mindre än Nordtyffa före buntshärens effektiva styrka. Regeringen will att fästningarna sörsättas i före swarsskick, att trigsmaterielen blifwer fullständin och att cadrerna oförändradt bibehållas. Det är nör wändigt att hafma en aod stående arme och en talrik reserv, för att hastigt funna bringa fig från fredsfot till krigefot. Artikeln flutar sålunda: Keisarens afsigt med millitärlagen är att skapa en inrättning, bwilten tillåter Frankrike att i Europa spela ten role, fom han anser tillkomma landet. Lagstiftande corpsen har diskuterat en interpellation angående frihanvilåöfyjtes met. Turkiet. Sultanen har med ett i frisinnad anda hället tal öppnat tet nya statsrådets första session. Han framhöll med eftertryck növmwändigbeten för Turkiet att bryta med aamla traditioner och upprigtiat anfluta fig till den europeiska ci villifationen. Amerika. Enligt telegram af den 7 Maj från Washington, skulle senatens desinitiva OM