kationsleder — och dessa till ju större antal desto bättre — beröringen med de närmaste norska platserna med deras raska, intelligenta innebyggare befrämjas, skall detta inwerka högst fördelaktigt ej endast aenom utbytet af den ena sidans öfwerflör af en del waror mot den andra sirans af andra och derigenom för Norr lant åstartomma en undfättning, fom inga understöd af staten eller enskilda sammanskott, de må wara huru rikliga som helst, skola kunna motswara, utan äfwen genom den andliga inwerkan, som förmerlas genom den intimare famfärdz seln med ett intelligent och rafft folk, fom i swåra tider fan höja mod och för: tröstan hos te af nödens pröfningar bem sökta. Måtte statsmakterna derföre, såsom den bästa undsättning för Norrland och såsom det kraftigaste merlet att föres bygga nödwändigheten af ofta återfommande understödsanslag, hwilka aldrig kunna blifwa så stora att de motswara behofwet, med det snaraste gripa werket an och genom nya kommunikationer med Norge för norrlänningarna öppna tills fälle att sjelswa nenom idoghet och oms tanka bereda sig andra utwägar för sin utkomst, än dem, hwartill de nu äro ins skränkta!