Norrländska Korrespondenten – 28 april 1868, sida 3

I Jag har aldrig sett ett sådant nttryck af kallt förakt, som hennes ansigte uttryckte. Hon släppte mina händer och vände sig bort, under det hon iakttog några ögonblicks mörk tystnad. Men snart vände hon sig åter till mig och började tala till mig i en öm och vemodig ton. Kära Mattiep, sade hon, sjag är äldre äu du, och jag har mera erfarenhet än du. Hvad är anledningen till ditt besynnerliga handlingssätt? Luke är rik och Mark lär icke ega någotÅr det orsaken till att du vill gifta dig med Luke? Tänker du på sådant. En gång gjorde jag det äfven, men nu gör jag det icke. Det är en villfarelse, då en qvinna icke vet, hurudan den qvinliga naturen är. Såvida hon är nöjd i sitt hjerta, hvilka obetydligheter utgöra icke då hennes lycka — en mild, vänlig röst, och välkända fotsteg! Jag har sett en fattig hustru jubla af glädje öfver en småsak. Om en qvinna gifver en man sin hand utan att hjertat följer med, hvad skall då tillfredsställa henne? Hvarken juveler eller vackra kläder, hvarken nöjen eller den största lyx. Bortkasta derföre icke den lycka, som väntar dig, Mattie, å ena sidan, men vänd dig bort från den tomhet, de qval, den hjertesorg som vänta dig å den andra! Käraste Mattie —9 (Forte Y