Ekonomiskt. Hr bergstedt har den 10 Mars i sörsta kammaren wäckt motion derom, attriksdagen wille till k. m:ts förfogande ställa en summa af 50,000 rdr, i ändamal att möjliggöra insamlandet, särdeles i Nords ligare delar, af större qvantiteter renlafwe, genom hwars försäljning, på sätt l. m:t ian finna godt förordna, hela eller större delen af anslaget skulle till statswertet åtey inflyta. Ändamålet med denna uppsamling och försälining af den hittills sasom temligen wärdelös betraktade renlafwen ffulle wara att åstadlomma en billig tillwerkning ar druffocker och altohol. Kemicprofessorn wid Carolinska institutet d:r Stenberg har nemligen, såsom mi ha of bekant, wid åtstilliga undersökningar, för att utröna anwändbarheten af sagda laswe till nödbrödsämne, lommit till den owäntade upptäckten, att cellulosan hos denna märxtart, äfwensom Hos islandslafwen. mans lafwen och wanliga stägglafwen lätteligen låter förwandla sig till drufsocker, med ett utbyte af icke mindre än 65 till GS procent af lavarnes wigt i lufttorkadt tillständ. Drnujfockret sramställes genom tolning med utspädd saltfyra eller war: welsyra, oc) den wåätsla eller mäsl, fom sålunda erhålles, lärer alldeles förträfiligt lämpa fig till framställning of brånwin och sprit, efter sfvrans mättning med lolsyrad lalt. Dranten utgöres af mwatten i förening med organisla resten och gips eller Alorcalium, allteftersom fmwat: wel eller saltsyra warit begagnad och tan, enligt bwad motionären paftar, båda sallen bliswän ett wärdesullt gödningsämne. Att dessa utsagor ide äro nägra på fri hand uppgjorda föreställningar fram gär deraf, att professor Stenverg med