Norrländska Korrespondenten – 24 april 1868, sida 2

hade nästan haft aning derom. att bryta tystnaden mellan dig och mig, och deruti har han rätt. Men så mycket skall jag likväl säga dig, Mattie, att Luke hade bedt mig blifva hans hustru. innan han kunde vara din älskare. Sade jag dig icke en gång, att jag älskade en annan mer än din bror Dick. Denne andre var Luke, och han visste det. Detta öfverraskade mig icke. Jag Han var mycket bedröfvad och ond då han lemnade migo fortfor Sylvia, men en dag i våras kom han åter till mig. Han berättade då, att han blifvit rik, och bad mig enträget komma på ett besök till qvarnhuset. Jag tror att jag för någon tid sedan sade dig, att jag längtade efter kärlek. Jag hade just samma morgon fått en tillrättavisning, och jag kände mig ensam och öfvergifven. Jag trodde att han ännu önskade och hoppades, att jag skulle blifva hans hustru. Jag lemnade honom ett bref till dig, hvaruti jag underrättade dig om att jag skulle komma, och jag kom. yIlvilket bref han aldrig lemnat fram till mig tänkte jag inom mig. Du kan ha missförstått hans uppförande, Sylvia, sade jag. Missförstått hans uppförande, sade hon. O, du fromma Mattie, hvad du tager allt detta lugnt. Du är icke det ringaste svartsjuk eller ond. Hur kan