der hemma — huru bekymmersamt de måste försörja sig dels som tjenstepigor och dels som sömmerskor — huru skamlist lågt deras arbete blifwit betaldt, och hwilka frestelser nöd och elände förer dem in i. Hwarje rättsinnad menniska måste önska att fe wåra unga fattiga pigor i bättre wilkor. Tager jag felt, när jag tror att ve här skola finna den önffliga förbättringen i reras ställning? (Nej!) Kan jag förswara att säga till sattiga flickor: När du är sund och stark, är redlig och sedlig, snäll, flink och mil: lig till att uppfylla dina pligter, så skall du här i Amerika utan wansklighet funna finna en sorgfri utkomst? (Sa!) Du skall här fom tjenstepiga njuta en fär deles god behandling, och din lön skall blifwa omkring 100 dollars om året? (Sa!) Här i Amerika behöfwer vu icke frukta för vå behandling eller wanärande tillbud från herrarnes sida, med mindre du sjelf som en uppenbar slamsa gifwer anledning dertill. Ty änskönt du bemma i Norge måhända är wand att höra ta: las om det råa afskywårda Amerika få fom förbrytelsernas tand, fan jag deck försätra dia, att vet ej gifwes något land på jorden der qwinnan njuter den aft: ning och det ridderliga beskydd fom här. Om du förtjenar aktning, få får du den här. Men mina ärove fruar, få stor l medlitsamhet jag än offrar på wåra sattiga flickor, få har jag dock ännu en smula qwar för de amerikanska fruarne. Jag will icke se en så stor förändrina i wara flickors ställning, att de skule komma öfwer bit för att utöfwa frökueroller, ty ret är en dålig öfning för framtiren. Jag begär ide att det tillstånd skall bi behållas, iföljo hwaraf frun när hon skall ut, säger till tjenstepigan: Hör, söta Karin, min man och jag äro bjurna bert i afton, tror du wäl att jag kan aå, eller måhända du har bestämt dig för att då ut, få att jag får lof blifwa hemma? Är då icke den söta Karin i gort humör, få fmarar hon i ret hon tager på sig hatt oc schawl, med en trumpen min: Ja, jag har just bestämt mia för att gå ut, få att frun får bli hemma. Stackars fru! SÅ blir det din tur att taga af hatt och schawl, och sätta dig i ett soffhörn och måhända aråta en liten stund; men min kära fru, tu fon spara dina tårar, ty ren söta Karin bryr fia ide ett fnask derem. Som sagdt, få stora förändringar i wåra tjensteflickors ställnina önskar jag ide, jag önskar ej att tjensteflickan, när klocfan flår 6 på aftonen, utan widare skall kunna gå sin wäg ech låta frun sköta sig sjelf, jag önskar icke att hon skall anses för god att putsa fin matmeders skor, ty jag will att en tjensteflicka skall wara en tjensteflicka, oaktadt jag önskar att hon må behandlas med gotrhet och altnina.