Article Image
HULL 3UCTU PLUV ot ot — oc) potatisens egenskap plantaflastnina att ånyo befinnas wextlig. Om kroppsarbete i Ameri JV (1410440 och Swerge. (Ur Swensta amerikanaren.) (Forts. o. flut fr. föreg n:r.) Här i Amerika är vet annorlunda. Här har jag en lag fom säger: Djelp dig frelj! Den synes wara en Hard, bjertlös lag, och dock innehåller den intet annat än Guds egen tag för hela menffligheten, 7Q ritt anletes swett skall TU Det är en icke utesluter ömhet och wälgörenhet, men bet är en lan, fom, derföre att det är Guds egen lag, förer wälsignelse med sig; det är en lag som att utweckla wåra anlag och krafter och som gör allt ärligt arbete, från det hvar ita till det lägsta, ide blott till en pliat, ata ditt bröd. utan till en heder. måhända någon menniska a u ta, Norge lag, fom tjena till Eller hwad? Tror eller någon ftat, att den kan ostraffatt förafta och wanära arbetet då Gud sjelf infört det som wilkor för wårt lif oc terwid tillika som betiagelje för wår en högre bestäm Här i Amerika är det simpla, det ans I melse. utweckling till srängante treppsliga arbetet wånen fill anseende och wälstånd. leent Om en man här anser fig för fin, för bildad eller för god att åtaga fig simpelt kroppsarbete, be trattas han fom en narr, och vet ffulle blifwa honom ganska wanskeligt att uppe nå nagon anställning. Men om en mwertz ligt bildad, en werkliat fin Herre, fom råtat i fattigtom, wisar mod och man: ligt hjerta nog att åtaga sin hwad arbete fom helst, vet må wara aldrig få fimpelt, få säger man här i lantdat: Se vet är en bra och dugtia karl, fom fåms par för sitt lif på ett hederliat fött, den mannen böra wi rekommenrera och hjelpa in i en bättre siällning. af detta sätt att tänka fe mi här i lan? det guvernörer i mäktiga Som en fölid stater, som hafwa warit werhungare, duntiaa prat: tiska män, fom med heder oech till folkets gagn slöta fina upphöjda embeten och som ännn med stolthet tala em den tid, tå te färdares i skogen och såne fia i stånd till att hug a mer än twå jamnar wed om ragen, ja wi se i denna stora och mäktiga republiks presidentstol män, fom gått samma wåg till matt och heder. När wi betratta hwad slilnaden i äsigter werlar i Norae och Amerika, när wi se hän till de lyckliaa och anjedda ställningar, til hwilka månaa af be nens niskor, fom ide wånade arbeta i Norge, hafwa swingat sia upp här i landet Aer nom ret simplaste daasarbete, har jag ide vå rätt, att säga: We eder fom före otta det troppsliga arbetet, we eder fom jola att trotsa Gurs lan, men wälsin nelse öfwer det land som håller arbetet a Så länge de ameri: kanska friftaterna bewara detta tänkesätt, jä länge ve uppfylla denna Gusrs tan, stola de aldrig uetsiunka i blörsinthet i aftning och är och wanmatt, te stola genom ntöfwandet af denna laa stätrse arbeta sig widare fram till makt och heder; tv (Sud lägger städse fin wåälsignelse till de sträfwanden fom gå ut på att uppfylla Hans lag. Det är allwarliga ord lag här uttas lat; jag skulle önska att min rst funte höras öfwer hela Norges land, och att mina ord måtte blifwa jullstänt igare för: frårda och winna anklang i hwart bröst, följ Amerikas exempel, wija attnina för det lroppsliga arbetet, låt ywilfet som hällt ärligt urbete, han: ra jag säger: dernas famäl som hufmudets, blijwa wägen till wälstånd och ära för int iviten; ty blott derigenom kunnen J De: wara den tarfliahet och wärtinbot som ur nötwändig jör er, tuunen J bewura er sjeluständighet och blott teriaenom öppag em mägn till volt och heder för edert land. blott rerigenom Då jag talar om att det tropvsliga urbetet ej hålles i tillbörlig altning och äro hemma hes ob ogdy Att donr hovrifart Cu osörstandig

21 april 1868, sida 4

Thumbnail