— Åter en rymmare. I Åerikes Allehanda för i lördags läses: Gustaf Gu stafsson i Swinnersta (Snaflunda socken i södra Nerike), nämndeman och direktör i Örebro läng färskilda hypotheksförening, afreste måndagen i förra weckan från Örebro, der han bewistat hypotheksföreningens qwar tolssammanträde. Kort dere efter spredo fig besynnerliga rylten, åt hwilla wi dock ej, i satens ontredda skick, wille giswa offentlighet. Numera har det emellertid wisat sig, att Gustafsson icke, såsom han sade sig ämna, begifwit sig till Arnäs i Westergötland, der han uppgaf sig hafwa en affär att uppgöra, ej heller återkommit till sitt hem, och en mängd omständigheter gifwa wid handen, att han måtte ha afwitit till Amerika wia Göteborg, Hull och Liverpool. Hans affärsställning tros ide ha mwarit dålig; men han stod i betydligt betalningsanswar för Hammars bantrutterade glasbruk, od) det tros, att han före dragit sätta fin person och fina tillgångar i sälerhet, i stället för att uppfylla fina förbindelser. Det slall nu wisa sig, om, såsom det påstås, han för längesedan sålt den faftighet, för hwilken han mar delegare i Hypotbefsföreningen och jemwäl medlem af dess direltion. — En fasansfull scene på sjön. Fransta tremastaren S:t Paul, stadd på resa från Calcutta till Marjeille, ftrandade i narheten of ön Brandom. Manstapet räddade fig i slupen och i en liten bat. Enär det war omöjligt att fomma i land på ön, beslöto de sleppsbrutna att styra till Madagaskar. Den lilla båten förswann och samma dag dog laptenen, hwadan öfwerstyrmannen tog befälet på slupen. Sedan lifsmedlen woro slut förtlarade styrmannen efter 9 dagars li danden, att ingenting annat mar att göra, än att man dränkte fig, men en matros föreslog att tasta lott om hwem af dem stulle tjena de andra till föda. Detta gräsliga förslag wann bifall. Lotten träfjade en passagerare, fom war stadd på återrefa till Frankrile. Alla störtade fig girigt öfwer honom, men befälhafwaren fordrade några minuters uppskof. Den till offer utsedda passageraren begagnade denna mellantid att göra bön oc) öfmers lemnade fig derpå utan motstånd åt fitt öde med de orden: Jaa ftår till tjon!!! Nu uppstod en djup rörelse, och trots hungrens qwal wågade ingen gifwa det första slaget; man måste åter draga lott om, hwen: fom skulle göra detta. Lotten föll på timmermannen, fom fattade en yxa och halshögg passageraren. Nu far stade fig matroserna öfwer liket och efter att haswa tillfrersställt den första hun gern ssuro de det i stycken, läto det torka i solen, och hwarje morgon utdelades por! tioner till manskapet. Då de ffeppsbrut: na på 13:de dagen nådde Madagaskar, återstod ännu en fjerdedel af liket. Iufödingarna på ön gåfwo de olyckliga skeppsbrutna föda och förde dem till Tamatava, der de ställdes under sultanens beskydd. Berättelse om saken är insänd till franska regeringen. Anhrnttafftäld I färanijna mod marg