Norrländska Korrespondenten – 14 april 1868, sida 2

Sundswall den 14 Avril. Med dagens n:r följer ett bihang. — Eldswåda. Unter natten till den 1 dennes nerbrann genom wådeld bon den Jonas Larssons i Wägersta, Själewads socken, äbyggnader, med undantan af twenne herbergen och ett wedlider. Elden uppkom i mangårdsbyagningen å öfre botten, sannolikt genom något omärfbart fel i muren, spred fia ifrån mangårtsbyggningen til öfriga uthusen med undantag af de förenämnde räddade. Något af lösegendomen bergades, men något blef lågornas rof. Brist på wats ten förswårade ber gningsarbetet. — Sjöfarten på hufwudstaden, falt: sjöwägen, öppnades den 7 dennes, då ångfartyget Bråwiken upptom till Skeppsbron. Setermera hafwa Ytterligare flera ånafartyg och seglare uppfommit på ftrömmen. Sötra delen af sjön Wettern är nu isfri, få att ångaren Örn, isbrytaren, kunnat börja gå emellan Hästholmen, Jönköping och Hjo. — Trollhätte kanal skulle den 10 d:s öppnas för trasiken. Olydhändeljer. I rapport til fon:8 8 bef:te i Umeå omtalas från Dorothea socken följande soraliga händelse: (Senom fattigwårdsstyrelsens härstädes försora skulle Nils Erssons i Granbers get lille fon Amandus, mellan 3 a 4 år gammal, fortskaffas til sina föräldrars hemwist i Granberget i Tåsjö socken. Bonden Erik Johaussons i Öfterormsjön hade åtagit fin, att öfwer den cirka 1 och en half mil långa skogen mellan Löfstrand och Granberget bära gessen på skidor. Onsdagen den 26 nästl. Fe bruari skedte afresan från Löfftrand, men på eftermiddagen började det snöga och blef ett det förförligaste yrwäder, så att Johansson förlorade kosan och måste tillbringa natten i en höhässja eller stack. Dagen derpå fortfor samma yrwäder och Johansson wisste ej hwartät han skulle ställa kosan för att komma fram. Det arma barnet, fom retan un: der natten börjat fryfa funde ej längre motstå kölden och den genomträngande blåsten, utan dog mid mit dagstiden den dagen. Johansson, som, för att rädda sitt lif, måste lemna det döda barnet, fortfor att färdas, jå mycket krafterna tilläte, utan att likwäl den degen frame tomma till Granberget eller någet ane nat ställe. Den andra natten måste åf: wen tillbringas i en höhässjja. Den tredje dagen, som war fredag, blef wi dret någorlunda wackert, få att han kunde rätta sig och lyckades den tagen, utmattad och förfrusen, komma fram till Granberget. Johansson torte för fina mm —————L I Gt.LL .—.