Utrikes. Danmart. Någon uprgörelse i godo mellan Danmark oc Pren fen, angående återlemnans det af Norra Sleswig har ej kunnat komma till stånd, emedan Preussen fram ställt fordringar, fom för Danmark war vit omöjliga att ingå på. Stall freda fördraget i Prag hafwa någon betydelse och ej wåldets rätt öppet prollameras få: som stående öfwer all annan, så kan denna fråga lätt blifwa den gnista, som tänder trigslågan, sedan wäl alla hunnit rusta sig tillräckligt. England. Det af underhuset nedsatta särskilda utffott har nu börjat fina förhandlingar angående ett ärende fom är af intresse äfwen för Swerige. Det gäller neml. den sedan sista freatursfjufan uppståndna frågan, huruwida det icke skulle wara ändamålsenligt att i London upprätta skiljda salutorg för engelsk och importerad boskap och i allmänhet emottaga den senare endast i slagtad form. Frågan är af wigt, ej mindre för importören än för fonfumenten; ty det är naturligt att genom sådana bestämmelser importören lider och köttpriset drifwes upp i höjden genom bristen på konlurrens. Man af waltar derföre med en wiss oro underhus: utstottets atgöranden. Jtalien. Vefuvins erbjöd den 4 sistl. Mars på aftonen en praktfull anblick. Stora lavar strömmar omgäfwo berget med ett eld bälte och wältade fig ned mot Croselle om Gincsire. Ur kratern uposteg eld, på sidan om lrateru uppstego stora röt pelare, antydande en ny öponing i i berget. Professor Palmieri skall hafwa Upptäckt, att de vullanista utbrotten frå i ett bes stämdt förhållanre till månans olika ffiften.