will meta huru hans man och metbro: ver förstått att reda fia inför domstolen, fråga alla, dock med önskan om olifa swar: Hwad står i irringar9. (9. T.) För Lömagsawållen. Lifwets ändamål. Will du weta om du inom dig har kallelse från höjten, det will föga and: liga krafter till att merwerfa för menft lighetens stora mål, om ru äfwen mertligen eger hwad dertill är erforderligt, få pröfwa dig allwarligt. Säg till din själ: Hwad erkänner du såsom ett mwärs digt mål för din werksamhet? Hwad will tu ernä? Hwad met du, fom äfwen är af wiat för andra att meta? Hwilka äro dina åsigter och öfmwertyael: fer, fom du bör lära eller meddela an: dra? Wäl kan en menniskotanke örsätta berg och anwisa skrankor för merltebhafwet; men det är ide sträfwandet efter jordisk storhet jag menar, ty all ära, fom ide har fin upprinnelse i i det andliga godas ewiga lestånd, är doc blott såsom ett blad, hwilket grönskar, wissnar och affaller. Men är tu säker om krafter och mil: ja? Jnnan tu wågar första steget till menniskans sanna äras och storhets tem pel — detta tempel, der de herrliaa gestalter, som före dig dit ingått, winka dig — luttra vin själ från hwarje slaga. Besluta dia, att alrrig på din stig räcka banden åt sjelfwiskheten och osanningen. Föreställ dig alla olyckor och lidanden, som genom händelserna, tillsälliaheter eller menniskerna funna komma öfwer tig. Taa stora menniskor till tina föres bilder och wänj dig mid föreställningen om deras öte. Deros lösen war, hwad din måste blifwa: Gör det gora för det godas skull, utan att wänta beröm eller belöning derför. Föresätt via aldrig ett lefnadsmål, fom, uppnådt, har för menskligheten ett mera skimrande och inbilladt, än werfe ligt wärde. J werlden föreg spiran af den beräknande, kalla, bjerttöfa fielfwiffheten, fom beherrskar och förrerfwar tis der och folk. Offra aldrig Åt denna onda princip od) låt aldrig bedraga dig på rin känsla. Lyckas werlden dermed, då är du förkastad af mästaren, ty till menftlighetens bästa fan han aldrig begagna en egoist. Men watta vig äfwen för pjunlia känslosamhet, och ide mindre för öfwerdrifwen hänjörelse utan förfige tiahet och utan klekhet. En dåre uppe når aldrig ett aflä fet mal. Blif aldrig klenmodig, och wanhedra icke dig och ditt sträfwande, när dåliga menniskor håna dig, förtala ditt görande eller tillstrifwa det Dåliga motiver. Sä dana omrömen wisa din, att bu stär hö are än de; alltså böra de ide nerslå, utan uppmuntra dig. Åra och förtrösta på Herran. Ara bonom genom betrattandet af bang ffa petse. Lär att älsla honom. När nar turen för dig förlerar sitt behan, och dess bestärande ide mera höjer och fiir ler din själ; när hwarken mergon: etter aftenrernaden mera hänrycka tiv när du likgiltig går förbi den blommande rosenhäcken, eller förblifwer kallsinnig wid skogarnes koral, ertänn då att dn är sjunken till en simpel fmardagsmene