Norrländska Korrespondenten – 17 mars 1868, sida 4

fort uti re byar, der den är införd. Man kan utan öfwerdrift såga, att uti Roclengees och Glong3 flitiga socknar alla innemånarne lefwg af och sysselsätta sig med halmflätning. Ån är det en ung gesse, fom, under det han mattar fina getter på skogskanten, sysselsätter fig med att fläta den grofwa flätan; än är det en gammal qwinna, som, sittande frams för sitt lilla hus, utplockar ett och ett halmstrå i fender och sorterar dem efter deras olika grad af finhet; sedan utdras gande ywarje sålunda bildad fördelning af halmen från den knippa, uti hwilken den är innesluten, skär hon dem till lika längd och klyfwer dem med ett litet in: ftrument i fyra, fer eller åtta delar, allt efter halmens olifa beskaffenhet. Än är det unga flickor fom, under det de prata met hwarandra, på dörrtröskeln fammans fläta med utomordentlig färdighet ett fint band af en klar och lysande färg, hwilket band de linta omkring fin hands led fom ett armband. Längre bort fer man en gubbe sysselsatt med att upp: nysta dessa balmband, hwarwid han oms sorgsfullt afklipper alla te ändar, fom stica ut ur densamma; eller oc fer man ungt folk sysselsatt med att sammansy halmflätorna till mandseller fruntims mershattar efter det mönster, som årets mode infört. Om sommaren är nåstan hela den manliga befolkningen frånimwas rande; de skickligaste männen begifwa sig till de förnämsta af Europas städer, hwaresthhalmhattsmagasinerna wänta dem, för att efter den olika smaken sy och pressa de flätor, som äro ditförda från Glons och Roclenge. Mot slutet af fom maren återkomma de till fina byar och medföra ofta en wacker sparpenning, men ockfså en starsarbetares mest förfinare behof. Den renliahet, omfora och flidlighet, fom behandlingen af halmen och flätningen fordrar, den höga dagspenning, fom alla familjens metlemmar funna winna, det wälstånd, fom deraf uppstår, orsaka bär samma städade uppförande bog äfwen ten simple arbetaren, samma bebag som man finner hos landtmannen i Florens, hwilken egnar sig åt samma flagg arbete. Wanda wid en fysjelfätts nina, fom ej tyckes wara annat än en förströelse för aristokratiska hänrer, undwika männen fåltens hårda arbeten, qwinnorna arbetet i larugården. Lantts männen blifwa derigenom nörsakade att taga sin tillflykt till ve flandriska arbetarne. Halmflätarne odla icke sjelfwa ven halm, fom de behöfwa; de utwälja på hweteoch fpelt-fälten de delar deraf, fom passa för vem och betala den med från 7 rev till 7 vor 70 öre från 3 kapplands areal; sedan, då flätan är färdia, lemnar man den till köpmannen efter ett öfwerenskommet pris, fom varierar mellan 35 öre och 262 rer 50 öre skålpundet. En god arbeterska tan för: tjena ända till I rer 40 öre om tagen och mannen, fom i sitt bem fyr och pregfar hattarna, öfwer 2 rdr 10 öre. Det är noa att besöka be leende boståderna fom äro grupperade midt på te ängar, hwilka omgifwa floden Jaör, att fe den ordning och snyaghet, fom der råder, för att inse till hwilken grad ett med jords bruket närmare förenadt handarbete fan ombilra en fattig och örslig kanton F). ) De sodnar, uti hwilka halmflätningen är mest utbredd, äro uti provinsen Limburg: Bassenge, Cben, Emael, Mheer, Wond oh Roclenge; uti provinsen Lätich: Glons, Texane, Hacourt, Hals lem-baye, Heurele-Romain od Hontain-S:t-Simeon. Uprpfomfien af denna handelsgren lär förs striswa fig lång tid tillbaka, men den har ej förr