Om halmflätningen i Belgien. (Utdrag ur: Återbruket i Belgien, af Emile de Laveley, öfwersatt af Hjalmar MNathorft.) Uti en rvalgäng, belägen wid en af Maas biflorer, IJaäör, har man börjat att tonkurrera med Toscana uti tillwerknins gen af halmflätor. Jugenting fan wara intressantare än denna blygsamma jord: bruksindustri, hwars provufter eftersötas af alla Europas hufwudcstäder, till och med af Amerita od) hwilken utgör rites tomgfällan för tjugo socknar, fom äro belägna på landets grånsor, och fom man förr knappast kände til. Då vet icke finnes uti Belaien ett mera träffande exempel på de wälgerningar, som, till och med midt på landsbygden, förärlins gen af ett bland de första ämnen man der skördar, fan medföra, få må det tillåtas oss ingå i några tetaljer öfwer detsamma. Då en ort utmärter fia för en färffild produktion, fan man nästan alllid söka orsaken dertill uti jordens geologiska beskaffenhet, och åtminstone här år detta fallet. Maestrichtes trithaltiga jordmån, så känd af geologerna, och som äfwen förefinnes uti floden Juörd dalhång, pifz wer åt sädeshalmen missa särstilta egenstaper, såsom smirighet, styrka och frams för allt en hwithet, fom man påstår, att man ej annorstätes erhåller i få bög grad. Wisserlixen är ven italienska hal: men, oaktadt dess enend omliga aula färg, finare, starkare och wackrare, men flätan deraf göres af stråen på ett flagg dwergartadt hwete, jom ej finnes annorstädes än uti Toscana, och hware halm är till: räckligt böjlia, för att funna anwändas. utan att man nödgas klyfwa den. Den belgiffa flätan återigen är gjord af halm: strån, fom äro skurna och veiade i likhet med de halmarbeten, man tillwerkar i Schweitz, i England och Tyskland. Ar: betet utföres här med en märkwärtig omsorg och efter de mest olika mönster; tet bar dessutom en så utomordentligt wacker fära, att det erhaller företrätet på de förnämsta utländska morlnader. JParis till oc) med är vet ven belgiska halmflätan, fom begagnas, för att tillwerka de finaste fruntimmer8-hattarne efter italienska mönster. Denna indus strigren framkallar en ganska betydlia affärsrörelse ) och sprider fia ytterst