wäl folt sem dragare, och bör ställa så till, att deras tid ej då upptages af gör romål fom på förband under den mindre bråda tiden kunnat göras undan. Framkörning af gödsel på wårlanden. Om man will orla rotwäxter och gröns foder, få måste man också gödsla den jord, fom dermed skall besås. Kan dens na görsel utföras på släde, få går ar. betet wida fortare och åkern skadas ej genom tillpackning, fom blir oundwiklig, då gödseln, i synnerhet sedan jorden upps tinat, utföres med wagnar, och hwarigenom man får föga nytta af höftplöjnin: ningen och swårt för att få ordentligt och fint bruk på åkern. Gammal swensk och ny utländsk erfarenhet lår oss, att det är fördelattigast att genast utsprida görs seln på åkern, så wida denna ej har för stark lutning eller är utsatt för öfmerswämnina of wårfloden. Framkörning of grus til landswigarne. Hwad fom gör detta sig sjelft swåra åliggande ännu mera betungande, är jorrbrukarens slyldighet att arufa fina wägstycken ej allenast på hösten, utan äfwen mirsommartiden, då få många andra wigtiga göromål upptaga hang tid och gruset söndersmulas på den tillhård, nade landewägen af wagnshjulen och förflyger i damm. Wäggrusningen bör ske om höften, och wägen om wåren ens vaft afjemnas, gropar fyllas, o. s. w. J hwilket fall fom helst, bör framför: ningen af gruset, så wida sandgropen ej är belägen bredwid wägen, deock alltid ske under wintern; och Mars månad med sina långa dagar är lämpligast derför. Gruset bör wara groft, stenfritt och ej blandat med störe stenar. Framkörning af sten till grundmurar, källrar etc. Stensläpning är mörosamt på barmark. Man bör söka wertställa ven på före. På det stenarne under mins tern ej skola frysa fast, böra de föregås ende höst läggas på underlag. Framkörning af kalk. Kalken är för länets rerpå fattiaa jord ett förbättringgs medel, förutan wilfet ven aldrig uppe når den böjd af bördighet, hwartill nas turen ämnat henne. Def riktiga ans wändande är i förening med arunlig afe dikning hufwudwilkoret för jordbrukarens wälstånd, hwarföre han ej nog ofta fan påminnas derom. Kalken werkar dels fom göcsel, dels upplösande af besintliga wäxtnäringsämnen, få wira jorden är fri från stående watten och ej i brist på wäxtmylla. Den anwäntes bäst i fome post, med humusrik jord på styf lera och med lera på lättare jordmåner. För: sök att enligt professor Mällers råd kempostera kalk med den brunblåa lera fom nästan öfwerallt på wår ftora lers flätt ligger ett par fot under matjorden och fom innebåller lika mycket kalisalter, som wanlia aska! Denna lera, blandad med del till !svel esläckt kalk, faller dermed i sönter till ett fint, grått pulver, fom förträfligt göder gräswallar. Men war försiatig under fompoftberers ningen, att failen ei får för mycket regns watten på fir, få att han sammangyttras till grynformiga klumpar, i hwiltet tills stånd vem blir utan werkan på jorden, med hwilfen den bör intensivt blandas som ett pulverformigt stoft. Erfarenheten bar wisat, att kalkfattig jord behöfwer årligen ett tillskott af en, högst twå tunnor esläckt tatt, fom påför res på en gång, t. ex. 10 a 20 tunnor hwart tionde år, eller oftare i propors tionswis mindre månad och alltid i oms wexling med ladugårdsgödsel, bwarförus tan kalken utarmar jorden. Kalk behöfwes dessutom till pudrettberedning, till anwändande i stall och latrugårdar, för att luften ej må förderfwas af de skarpa luftarter, fom djurens spillning utwecklar m. om, bwarföre ten mid hwarje egendom ständigt bör wara till hands. Byggnadsarbeten. Bjelkar och tims mer böra skrädas innan de hunnit torka. Ärnar man i April bvaga, bör man äfwen af detta skäl hafwa timret ffrärt redan på förhand. Sista tagarne af Mars äre särtdeles passande för dessa arbeten. Redskapens iståndsättande. För att grundliat funna bruka fin jord, fordras stark rerskap och för att med full drift tunna bedrifwa arbetet, behöfmeg tills räcklig myckenhet of de olika slagen der af, få att man ej, om ett eller annat Ar änter derför måste afbryta arbetet. 3