Norrländska Korrespondenten – 6 mars 1868, sida 3

Article Image
: 1ii154 — nen, för att i någon mon minska dess för sig ofördelaltiga werkningar, som sagt, ingen annan utwäg än bemedling. Men denna bemedling lunde nu anses redan börjad genom tommunens ingripande i affärsrörelsen och def; fontrofllerande, kloka oh försigtiga handhafwande. Då erfarenheten sedermera mognat, Yes sultaten wisats gynnsamma, affärsblicken blifwit djupare, met också landtmännen, att sördelattigast anwända sina refurser, kanske sjelfwe bilda banttonlurrent. Men till dess att sådan wisar sig behöflig, må kommunen representerande en solid och på ilola grunder bildad handelsfirma, pröfwa banf-inftitutionens wärde utan miftroens de, öla banlens rörelse och wintt, tills godogörande fig deremot genom dess Iredit, de sördelar som kan befrämja den handelswinst hwartill hittills fontribuerats. Det har wisserligen ansetts och anses, att för staten partiella induftri-anläggs ningar och spekulationer sällan lyckats oc de fördenskull böra uteflutande egnas af ren individuella företagsamheten. Men staten, tan ej här jemföras med fommus nen, hwilken inom sitt lilla område fan underkasta sina företag en noga och söga kostsam kontroll och der alla i företaget intresserade, inom kommunen kända, hwar efter sitt mått har fördel af att befordra dess lyckliga fortkomst. Widkommande widare dessa föreningars utförbarhet, dess fara för konkurens, def risk och den winst ett sådant företag kan lemna, befwaras dessa frågor enllast med åberopande af de företag i dylik rigtning, fom grundats i provinsens största lommun, staden Sundswall, och i tillämpning fan wara en ledning för kommunerna. — Der har nemligen, som tidningarne omtalat, bildats en s. l. hushållsförening med ändamål, att åt intressenterna tillhandahålla lifsförnödenheter till lägsta pris. Börjande wintern 1867 fin bilde ning medelst teckning till altier a 10 rdr pr ft. att utgå med I rdr i månaden, lunde den redan i Juli samma år öppna handel med 3,000 rrrs kapital, hwilket likwäl genom täta omsättningar och öfot antal intressenter, wintern 68 wext till 9,000 rdr. Churu denna förening, hål lit t. ex. mjölpris 12 till 17 öre under: stigande de gångbara, har den dock efter 5 månaders handel, lunnat wisa en winst af 38 procent. Och har nu widare fin werksamhet betryggad genom ett i bans kerna bewiljat freditiv å 25,000 rdr. Widare har i samma kommun bildat jig ett bolag fom bar fia ensamt förbehållet utom utskänkning, all minutering af spirituosa inom kommunen. Refultatet af dess affärsrörelse har icke vffentligt kungjorts, men man wet, att oaltadt detta bolags omkostnader detta första är (såsom berälnats dyraft) bestigit till ej mindre än 70 a 80,000 rdr, det dock kunnat lemna en winst af cirka 30,000 rdr till kommunens tassa. Brutto-inlomsten skulle således utgöra c:a 100,000 riksdaler. Då nu nödwändigheten för fandtmannen, att ffaffa fig någon inkomst, till understöd för fin allt mer och mer fi nande binäring, torde wara tydlig och oafwislig för alla fom nemligen will bes gripa, liksom, att han för att winna den, måste öfwergifwa fin från affärslifwet isolerade (afskiljda) ställning; torde dessa begge exempel, det ena wisande hur med relativt obetydligt kapital, tlott anwändt, ett företag fon mera till en betydenhet, fom snart i winst fan motswara en landts kommuns utskylder; det andra wisande, huru företagsamheten i stort kan rigtas till kommunens gagn om uppmärtfame bet derpå fästas, mare nog, för att ide allenast bewisa utförbarheten af, utan äfwen rekommendera till efterföljd, de exempel Sundswalls kommun gifwit oss: att anwisa gemensamma srafter till ges mensam t gagn. Då alla företag fom fordra gemensamma krafter ide kan wäntas leda till åtgöranden utan uppmaning och understöd af kommunens förtroendemän, få wore högeligen önsiwärdt om ordföranderna i fommunalnämnden och dess ledamöter, hwilla ju tunna anses för en styrelse att i första rummet bewaka kommunens bästa, behjertade wigten och nödwändigheten af att förskaffa kommunerna inkomst och efter betänsande afgaf förslag härför uti de flera riatninaar, hwartill sokala före

6 mars 1868, sida 3

Thumbnail