Norrländska Korrespondenten – 3 mars 1868, sida 4

busk-combra behöfwer, må nämnas, att, mid Lenafloden, wid Jakutsk, en jordborrning blifwit anställd på regeringens bes kostnar, och att man icke hunnit igenom kälen mid 96 famnars djup (584 eng. fet). Huru stor driskraft skall man wäl wänta af en så afkyld botten? Huru ojemförligt bättre då wår nord! Brochuren wisar widare, att, utom födan fom ligger i fröet, också en olje halt deri finnes, profwad att finnas i dubbelt få stor proportion fom i olje fröet. Båra arterna innehålla harts och terpentin i ymnighet, ifynnerhet buftcembran, fom är få rit derpå, att den utflyter ur hwarje sårad minfsta qwist. Hwad dessa frön äro för den asiatiska norden, finner man af resandes upppif: ter, att Samojeder, Ostiaker och andra halfwilda stammar hafwa fin winterföda deraf; och man ser af Gmelins flora, att folket i norden, wid bristande föra, nå till skogarna och der uppsamla cems brastottarna till belåtenhet. Lifasom fruktträden, äppleträd m. fl., samt wåra egna tallar, gifwa ide Cems brasträdven frukt hwarje år, men dock få, att när den ena individen saknar kottar finnas sårana på andra individer, likasom med äppleträden, således, att man likwäl hwarje år får en tillgåna, större eller mindre. Men framför äippe lena har Cembrastalleng frukt det föres trädet, att funna förwaras i tio år oförs ändrad, om fröet får ligga qwar i fots tarna, — hwilket i Asien är ett kfouvftas teratt rön. Det fordras fördenskull alle nast, att man i goda frösår samlar fots tar och förwarar dem i hög, endast täckta med ris, så att de icke taga röta af