Norrländska Korrespondenten – 3 mars 1868, sida 4

min räddning. Hela min ballast utgjorde 350 skålpund. J tre timmar fortsatte jag med denna operation, och då öfwerraskades jag af ett det mest dräntande regn. Jag tunde ej fe 5 fot framför mig och regnets fmattvande war få häftigt, att det inwerkade förswagande på mina nerver. Mina hänz der stelnade af köld, och jag blef genom wåt in på bara kroppen. Jag begynte nu att mera skarpt satta mitt farliga läge, ehuru jag beslöt att ej gifwa upp modet, förrän all ballasten, och allting, fom lunde flyttas, blifwit uttastadt. NRegnet gjorde ballongen i hwarje ögonblick tyngre, och ballast måste allt oftare och oftare kastas ut till omfring tl. 10, då tröttheten fom öfwer mig. Jag föll några ögonblick i en flags dwala. Emellertid hade ballongen sjunlit ned till 6 fot från wattnet, och i ett ögonblick tfaftade jag nu ut 20 skålpund sand. Werkan deraf war, ait ballongen steg till en Höjd af en engelsk mil genom regumolnen; öfwer dessa sken månan på det mest lysande sätt, och i detta läge sörblef ballongen omkring en qwarts timme. Werkningen af månans sken på molnen inunder war öfwerraslande frön. Jag kunde tydligen urskilja ballongens skugga, glidande öfwer de ojemna molnen. Allting blef nu stilla och lugnt; jag hörde ej längre sjöns och regnets sorl. Om stormen ännn rasade under mig, wisste jag icke. Då ballongen nedsteg, erfor jag, att en förändring hade inträdt. Negnet hade upphört, och allting antog den swartaste färg; plötsligen syntes ett ljusskimmer för ett ögonblick, och då jag med ängs liga ögon skådade nedåt, för att upptäcka något föremål, syntes tydligen små qvar drater med swarta lanter. Det wisade sig wara fält och häckar som förswunno lita hastigt fom föremål passera förbi ett iltåg. En stad syntes slutligen, och jag hörde ljudet af musitaliska instrumenter. Jag ropade då för att få weta, hwarest jag war, men kunde ej urskilja swaret. Folfet såg dock att det war en ballong. Twå engelska mil längre bort sastnade ansaret i ett stort efträd inwid en liten by nära Cleveland EF). Jag ropade af alla frafter, emedan jag hörde ljudet af personer, fom sjöngo och spelade dansmusik under mig. Det mar fyra unga män, fom kommo från en bal. De blefwo naturligtwis förwånade, då de hörde min röst; men snart grepo de sig an och släpade ballongen ut ur skogen och till ett fält, der den kunde hopläg: gas. Klockan war då 3 på Morgonen.