Norrländska Korrespondenten – 18 februari 1868, sida 2
å raklång, som hu va, hädde obeliskmamsella säg oppsönner kärn, å sa slogen hop famna, pussteina på munna, sa hä small som dä värrste lobössskott å braka ti hele kurbissa .... Å sa togen a om lifve å titte oppi träna å las en vers borti boka, som slutes på dehänne vise:
18 februari 1868, sida 2
