stycke slinu. Mickel, fom händelsewis mar i staden samma dag, iklädd pelsen, greps af Poliskonstapeln Lindeberg och affördes till waktkontoret. Wid jemförelse emellan pelsen od det afllippta, syntes tydligen att der afklippte rimsan passade fullkomligt till pelsen, så till längd som färg. Bonden hwilken igenkände pelsen såsom fin, uppe gaf att han med en skräddare frän landet hwilken omändrat pelsen kunde styrka att pelsen tillhört honom. Mickel uppgaf att han tillbytt sig den för en häst, och hade i går, för detta ändamål med fig ett an: litadt wittne från Njurunda, Patric Nordin, hwillen menade att 7nog skulle Mic: fel gå fri bara han fick wittna, derför ffulle han answara. Som pelsen stulits i Ljustorp, kunde ransakning om stölden ide mid härmarans de rådhusrätt företages; men t. f. fradsfiftalen landsfiskalen L. Meurling, fann för godt att i går med fånggewaldiger, till kngns bfhde införpassa Mickel Sandberg, Mvwil: fen wid häradsrätt kommer att undergå ransatning. Märkwärdigt wore om inte Mickel denna gången blefwe faft. En Mic tel borde alltid akta fig för hundar, ja äfwen för blotta skinnet af dem. — Ordensdekorationer. K. m:t Har under den 10 i denna månad behagat tillåta öfwerdirektören m. m. Knut Styffe och intendenten m. m. Carl 3ullin.Dannfelt att anlägga och bära de dem af h. m. frangmänneng tejfare till: delade ordensdelorationer såsom riddare af l. franska Hederslegionen. — ESweriges landtmäteri-förening af: slutade den 11 dis fina förhandlingar för denna gång, och beslöts derunder, att föreningen nästa sammankomst skulle hållas i Stockholm samtidigt med lanrdt: bruksmötet i Angusti månad innewarande år. Bland frågor, fom afhandlades, woro: revisionsberättelsen; ett af ingeniör C. E. Dahlman yhäckt förslag om indragning af landtmätarnes renovationsffyl: dighet (hwilken fräga bordlades till före. ningens nästa sammanträde), ritddagsmannen, kommissionslandtmätaren Buscks förr nämnda förslag rörande äns dringar i skiftesstadgan, hwiltet förslag allmänt gillades, en af fommisfionstlandt: mätaren Sellberg inlemnad promemos via angående åtskilliga punkter i skif. tesstadgan, ett förslag af hr Busck om att ingå till landtmäteri-ftyreljen med hemställan om medwerkan för den än: dring i landtmäteri-inftrvuftionen, att skyldinhet för landtmätare att Hälla s. t dagbok skulle borttagas o. s. w. — Swenska statens fonderade skuld för jernwägslån utgjorde wid förlidet års slut, sedan befintliga medel till amortering afräknats, 80,708,493 rdr 87 öre. Deremot hade riksgäldstontoret wid samma tidpunkt att fordra af enskilda jernwägsbolag 10,804,609 rdr 37 öre. De anslag, fom äro anwisade till ränta och amortering af stulden, utgöra 3,691,321 rdr 67 öre om året. — Wid 1867 ärs slut hade ritsgäldskontoret skulder, oberäfnadt de ofwan upp: gifna, fonderade jernwägslånen, till belopp af 19,315,372 rdr 76 öre. Def tillgångar utgjorde 13,946,199: 22. GSiulderna öfwerstego således tillgångarne med 5,369,173 rdr. Orsaken till denna fon torets financiella ställning är att fontoret mäst af egna tillgångar utbetala 12,85 1,224 rdr 97 öre till jernwägsanläggningar. — För blomsterodlare. Unrer de