Norrländska Korrespondenten – 14 februari 1868, sida 3

Uvarjehanda. På ett traktörställe i hufvudstaden föll talet på skalden Tegner hvarvid följande dialog uppstod: — Den der Tegner ska det vara en så rar prest det. — Åh, inte är det just så mycket fråga om honom som prest; men han är en stor skald. — Skald? — Jaså skald. Nå det var då för väl att en prest tar sig någonting nyttigt före för sina stora inkomster. Ja vet herru, det vore inte mer än presternas f—b-de skyldighet, att vara skalder allihop, så kunde allmogen ha något gagn af dem. Oti en af Gustaf Ill:s förtroliga aftonsamqväm, hvilkas själ Schröderheim var, föll det konungen in att sitta på understol och gunstlingen anmodades att uppbära undren. Bland andra under var äfven hvad den förste och den andre Gustaf skulle säga om de sägo den tredje sitta på understol. — — K nungen steg upp och alla underlekar blefvo bannlysta ifrån hofvet. — Ilerr doktor — sade en stor, robust soldat till fältläkaren — jag har ingen matlust och det qväljer mig bara jag ser mat, jag mår illa ihela kroppen, huru skall jag bära mig åt? ; Doktorn ansåg ett kräkmedel vara på sin plats, men i betraktande af mannens starka fysik gaf han honom i i