Norrländska Korrespondenten – 14 februari 1868, sida 3

en dosis 2 ordinära kräkpulversatser, viss om att dessa borde göra god verkan. Ett par dar derefter träffades de åter, dervid läkaren frågade huru medikamenterna bekommo honom. — Jo — svarade soldaten — inte vet jag Ina smörja doktorn gaf mig, men hade jag inte fått mej en sup. så ta mej f—n tror jag inte att jag mätte sp-tt. — En äkta man, som köpt sin hustru ett nytt klädningstyg, fick förebråelser för sin brist på smak. — Du väljer då alltid det afskyvärdaste du kan få tag uti. — Jaa — gör så, gör så — det syns nog på dig det — svarade mannen. — En kristen bjöd en Jude på frukost, men denne betackade sig sägande: — Tackar så mycket, men först och främst ha vi i dag fastedag och för det andra har jag redan ätit frukost. — Un skånsk frierrinna, om hvilket förtalet hviskade att hon stod i ett ömmare förhållande till en baron Essen, blef af en förnäm dansk resande som icke anade tvetydigheten af sina egna ord, i det hon klappade sin lilla dotter på hufvudet, tillfrågad: är det söde börn Baronessens?)