Norrländska Korrespondenten – 7 februari 1868, sida 2

(Forts. fr. n:o 10.) I sällskap med länsmannen och ett par storväxta bönder inträdde den värda värden, som fortfor: — Din bön är redan hörd och här ser du .... men hvad i sju . .. hvad i sju skock . . . kors för sju skock millioner! . . . hvita byxor? .. — Aildra ödmjukaste tjenare, mina herrar! Det var verkligen surprinent att se herrarne så tidigt ute ... men det är ju ett så gudomligt väder att jag alldeles icke undrar på herrarnes morgonpromenad hit ut i skogen . var god sitt ner . . . jag försäkrar att jag är oändtligen charmerad af herrarnes visit . . . var så obligeant sitt ner! ... Det var en verklig surpris ... Får jag bjuda en cigarr? — Hör på min bäste herre, eller hvad ni är, tillåt mig fråga: från hvilket dårhur har ni sluppit ut? — Högst surprinent! . Kurtis i skogsbygden.