Norrländska Korrespondenten – 4 februari 1868, sida 3

ser Mj UCI ti YEREe YR 4 44e9 och sålunda underwisningen allt mer framstär säsom ett lefwande helt. — Djerf tjuf. En torpareson från Dagsås hade ren 31 December mivdagsds tiden den oförsyntheten att på handlanden Rommels Eontor i Warberg, å hwilket för ett ögonblick ingen befann sig inne, uppbryta ven der befintliga puls peten och ur densamma tillegna fia ett skrin med inneliangande penningar och wärdepapper till ett beiopp af 10,000 rer. Hr Rommel mötte tjufwen, vå denne aflägsnade fig från kontoret, ter wid han bar skrinet under armen, ini: radt i en tröja. Utan att ana något, lät hr R. mannen passera, men kom händelsewis att genast observera, att pulpeten war olöst och det dyrbara strinet förswunnet. Ögonblickligen eftersattes tjujwen, hwilken snart upphanns och fångades. Han hade vå reran kastat ifrån sig skrinet och börjat springa, men hans förföljare woro snabbare, hwadan han nu sitter inom lås och bom. — Julen i södra Swerge. Lars Mag: nus skrifwer i Ystads titning: När jag i minnet återkallar längesedan flydda dagar, tillbringade på ven trefliga lantås bygden, har jag ganska lätt föreställa mig, huru det i dessa dagar ser uti hemmet derstädes. De gamla herniska offren hafwa hes er ej blifwit bortlagda. Det flyter blod, ty hetatomber offras. Stalloxarne föras till slagtbänten, gässen wända in och ut på ögonen för ett styng af köksans stoppnål — en, högst twå af re befjädrare warelserna förseglas här od) ver, upphängas och reserveras för framtiden —, knifwen sättes till strupen på en bland familjens dyrbaraste med: lemmar — ren slagtfeta julgrisen, ättis lan bytes om på fursteken, det florsiltas, twättas, bakas och brygges med wexlande lycka, öltunnan sättes till höger, fmage drickat till wenster (olycklig den, som vid aftappningen tar miste om höger och wens ster), arenljusen roppas af husets vöttrar, dankarne af dess tjensiflickor (lägans klarhet blir beroende af ve doppandeg alada eller surmulna anleten under ren pågående akten), prostens och Hr patro: nens löskragar strykas en gång, men komministerns och unga informatorns få twå dufningar; rödbetorna ha blifwit något blefa men tlenorna ha lyckats förträffliat och gömmas i linneskapet för att få äkta furulukt och dito smak, tlocfaren bjudes på mirdag i prestgården juldagen, annundan äter han wid eget bord. Husfadren får till julklapp en rödrandig resschal, komministern eller informatorn en urdtyna af mamfell, och af pappa 5 ror banfo till ett wäfttyn; husets döttrar få utbrutna? bag tricoics a 2 rdr paret, handskar och Muacasfar-olja, allt med fästart afseende å blifwande sammanskottsbalen på när: maste tingsställe; kökspigan undfäganas med twå sönragsförkläden, niger, putsar danken i spiseln, aftorkar tacksamhetens tår och fortsätter att röra i grytan; ryktaren bekommer en half kardus fwarta anfaret och hästarne iklädas nya hem wäfda tiden. Bland moderna winglare, yttras i PYenersborag Tirnina, har hufwurstaten nyss haft en ganska widlyftig berre, som började med kalaser och bjurningar, en öfwerrårig lyx samt en nästan aränglös liberalitet. Hr Strömbom, fivenframhandelsbetjenten, fom för fin in: humanitet mot en qwinlig fond blef wisad ur fin kondition, swingade fin, utan att eqa ett öre, upp på några få år i millioners affärer, förnämligast genom hus: och egendomsköp. BPerjo ner, med hwilka han haft snart saat ingen förbindelse, kastade6o—70—80,000 ror i hang mård ett förwara, och man känner personer fom lade hela fin wälfärd i renne vigilans -kungs händer. En professor E. fare: Hur fan man ins låta fia med en S—m ten meft rafi nerade skålm fom fins! Om han foms me till mig skulle jag föra honom på porten Utan nåd och barmbertigbet. Men E:s wänner wille wisa Stömboms tjusninyskraft och wisade denne till pros fessorn för att få en primainteckning placerad. Det behöfdtes ej mera än att E. fick höra Strömbom nämna sitt namn, förr än han höfligt men beståämdt af: wisade honom, Strömboms wana mar