Norrländska Korrespondenten – 4 februari 1868, sida 1

AAA — — tessa saker alltjemt gå framåt, utan itt bekymra fig om de fördrag de föns pertrampa, skall wäl swårligen det stora kriget kunna förhindras. Amerila. Om ställningar och förhållanden i amerifanska sydstaterna ingå sorgliga berättelser. Sällan, heter det, har ett swårare problem förelegat ett folk, än det som nu hwilar på Nordamerikas förenta stater i hänsyn till ve twenne racerna i södern Regerinaen måste först och främst göra fiender till wänner samt utsläcka re lidelser och ret bat, fom, rå striden wäl en gång är öfwer, äro ve wärsta, synliga följderna of ett långe warigt ech wåldsamt borgerligt krig. När ve besegrade äro försonade med sin lott och när äfwen deras förluster äro alömda, då återstår swårigbeten att undanrödja antagonismen mellan twenne racer, hwilka ej kunna sammansmältas och af hwilka en hittills lefwat i träls bom under den andra. Detta war det wärf, som förelåg amerifanffa folket i Maj 1865 och det föreligger detsamma ännu i dan, men är nu ännn större på arund af försumlighet, uppskof och förs söt att undwita alltsammans. De hwita äro ide försonade; re swarta ha till hälften glömt sin tacksamhet för befrielfen genom ten missräkning de gjort deri, att plantagerua icke fördelats emellan dem. Herrarne hafwa förlorat det lilla de lyckats berga från krigets allmänna wrak, och neyrerna ba beröfwats mede len att hålla sig uppe. Kapitalisterna i norden wilja nu ide försträcka pennins gar till plantageegarne i södern, såsom de förr brukare göra, emedan de weta, att dessas ställning är osäker. De fris aifna wilja ide arbeta, om re ej få af: löningar, hwilka ret är omöjligt för de förra att betala, och arbeta de, få synes landet, ware fig nenom sämre ars bete eller af kapitalbrist, ej längre wara få gifwande fom förr. De förflutna åren ha warit fulla af missöden och swikna förhoppningar, skrifwes det från sydstaterna, tills ren tryckande frågan nu mänder fia kring blotta existensen; men tet wärsta är änna ide kommet. Större armod och förtwiflan ha aldrig rått blond något folk än te fom i närs warante stund råra bland de fjorton millionerna bwita och fwarta, i hela södern från Virginien till Texas. Westindien. Revolutionen i Peru tilltager; i Syd äfwensom Iord-Bolivia har revolution utbrutit.